Sök:

Sökresultat:

3155 Uppsatser om Nära kontakt - Sida 33 av 211

ErsÀngskolans förebyggande arbete mot droger

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

Problembeteenden hos katt - ur ett djurÀgarperspektiv

Katten Ă€r idag ett vanligt sĂ€llskapsdjur, bĂ„de i Sverige och i andra delar av vĂ€rlden. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushĂ„ll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattĂ€gare i högre utstrĂ€ckning Ă€n andra djurĂ€gare lĂ€mnar sina oönskade djur till svenska katthem, som idag Ă€r överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattĂ€garna sjĂ€lva (25,2 %). Detta problem Ă€r enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlĂ€mnade av katter till katthem.

Wienerbröd löser allt : Ledarstilar och personalneddragningar

Den hÀr uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan anvÀndas för att Ästadkomma ett fungerande ledarskap. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det nÄgon förÀndring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta Àmnesval Àr att vi utifrÄn vÄr egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sÀtt att leda. Vi ville undersöka detta nÀrmare för att fÄ en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan anvÀndas i olika situationer.

Ungdomar och droger : Könsskillnaders betydelse vid debutÄlder och primÀrdrog.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som pÄbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primÀrdrog, frÄgestÀllningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutÄlder vad det gÀller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primÀrdrogen? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har kvantitativ metod anvÀnts, data har samlats in med hjÀlp av databasen DOK. FormulÀren anvÀnds vid in och utskrivning pÄ en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkÀtstudierna var mellan 12 -24 Är.

Facebook - En vardaglig rutin : En kvalitativ studie om Facebook i relation till arbetsliv och privatliv

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vÀnner, kan ha en pÄverkan pÄ arbetslivet men Àven privatlivet. Som analysredskap anvÀnder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vÄr studie visar att Facebook frÄn en början besöktes av vÄra informanter med syfte att komma i kontakt med vÀnner samt slÀkt, dock har nÀtverkstjÀnsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

NÀrbyrÄkratens handlingsutrymme - En kvalitativ studie av arbetsförmedlarens arbetssituation

NÀrbyrÄkrater Àr de tjÀnstemÀn inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det Àr sÄledes dem du som medborgare kommer i kontakt med nÀr du Àr i behov av stöd frÄn samhÀllet. Det som avgör vilken hjÀlp du fÄr Àr dels lagar och regler men Àven nÀrbyrÄkraten sjÀlv, dÄ de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. DÀrför Àr det inte konstigt att diskussionerna stÀndigt gÄtt mellan huruvida man bör utöka eller minska nÀrbyrÄkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förÀndrats under 2000-talet dÄ flera organisatoriska förÀndringar har Àgt rum under denna period.För att besvara vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förstÄelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Tidigare toner : Vikingatida musikinstrument och ljudredskap frÄn JÀrrestad, UppÄkra och Löddeköpinge

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet frÄn JÀrrestad, UppÄkra eller Löddeköpinge, vilket innebÀr att jag utifrÄn bestÀmda kriterier undersökte fyndmaterial frÄn JÀrrestad och UppÄkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjÀllror, en del av en klocka, en del av en stÀmnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits pÄ nÄgon eller nÄgra av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket vÀl ha kunnat tillverka alla av de nÀmnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnÀt de hade med omgivningen och andra lÀnder..

Att utveckla och vidmakthÄlla

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

DÀrför spelar jag : Motivatonens betydelse i en utvecklingsprocess med FMT-metoden

Musikterapi har funnits genom hela vÄr historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med tvÄ adepter (de som fÄr terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet Àr att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats Àr att all rörelse Àr en reaktion pÄ ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse.

Nu mÄste mamma in pÄ hemmet - En kvalitativ studie om anhörigas deltagande i bistÄndsbedömningsprocessen

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bistĂ„ndsbedömare upplever anhörigas deltagande i bistĂ„ndsbedömningsprocessen. Vidare Ă€r syftet att studera den lagtext som anvĂ€nd i bistĂ„ndsbedömning och titta pĂ„ hur detta praktiseras i verkligheten.FrĂ„gestĂ€llningar: PĂ„ vilket sĂ€tt deltar anhöriga i bistĂ„ndsbedömningsprocessen?PĂ„verkas bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas behovsbedömning av de anhörigas deltagande?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ olika slags anhöriga avseende hur de Ă€r delaktiga i bistĂ„ndsbedömningsprocessen?Metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier Resultat: Anhöriga Ă€r delaktiga i bistĂ„ndsbedömningsprocessens alla delar. De tar kontakt med bistĂ„ndsbedömarna i inledningsskedet, de medverkar i hembesök och Ă€r behjĂ€lpliga vid överklagan. Resultatet visar att de inte i nĂ„gon stor utstrĂ€ckning pĂ„verkas av anhöriga i behovsbedömningen.

Internationella köp pÄ internet

Syftet med denna uppsats Àr att bÀttre förstÄ vilka drivkrafter som pÄverkar konsumeters beslut att handla frÄn en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan Àr av sÀrskilt vikt att studera dÄ andra lÀnders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet Àr Àven att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. HÀr undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.            En kvalitativ undersökning bestÄende av Ätta semistrukturerade personliga intervjuer.Den frÀmsta drivkraften bakom internationella köp Àr sjÀlva produkten.

Lokalproducerad litteratur : om den lokalt förankrade litteraturens plats i skolan

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

?Man blir specialist pÄ sitt barn" : En studie kring hur sex förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd upplevt kontakten med förskolan

The purpose of this study is to increase understanding of how parents of children in need of special support have experienced their interaction with the pre-school. Our three main areas of interest were to investigate how several parents experienced their contact with the pre-school, if there were any experienced factors that had played a part in the contact with the pre-school and if we could conclude anything about how the curriculum had been followed in these cases, with assistance of the parents? experiences.Our study is qualitative and we chose to interview six parents. We both participated in all of the interviews. The theoretical base of this study is rooted in the phenomenological theory and we also used the framework factor theory to complement our analysis.One of our conclusions was that the parents expressed so many different experiences that we decide not to try compare them in general.

Miljöns pÄvekan pÄ barn med hörselnedsÀttning

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Polisens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor

Rapportens huvudsyfte Àr att visa hur vÄldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och Àven hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta Àmne för att fÄ en liten bild av hur vÄldsutsatta kvinnor ser pÄ bemötandet av polisen och ocksÄ dÀrigenom fÄ svar pÄ hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade pÄ vÄra frÄgor via mail eller telefon. Svaren vi fÄtt av dessa kvinnor ger en vÀldigt dyster bild dÄ ingen av dem Àr nöjd med polisens bemötande.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->