Lera bär på någonting ursprungligt och universellt. Jag har velat arbeta idémässigt enkelt och direkt,för att möta leran på det plan jag upplever den som bäst ? med kroppen. Lerans förmåga att mötaden mänskliga kroppen, ta avtryck av den och bära med sig spår av aktivitet har hållits som viktigtsamtidigt som jag förhållit mig till den starkaste keramiska traditionen ? krukan.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

Syftet med studien är att ge en bild av, och skapa förståelse för hur etablerade konsthantverkare i Östergötland prissätter sina produkter och på så sätt skapa en diskussion kring prissättningssituationen bland konsthantverkare i Östergötland. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats.Hur prissätter etablerade konsthantverkare i Östergötland sina produkter?Vad finns det för skillnader vid prissättning av bruksföremål och konstföremål?Hur prissätter de sina produkter om de använder sig av återförsäljare eller medverkar på en utställning?Som metod har en fallstudie med en kvalitativ inriktning använts. Det gör det möjligt att gå på djupet och skapa förståelse för ett fenomen. Med fallstudier samlas data av olika karaktär in såsom litteratur och intervjuer.

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004).

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Det här arbetets syfte är att belysa svenska keramikers beskrivning av begreppet tradition och deras eget förhållningssätt till det. För att nå reliabla informanter användes kooperativet Konsthantverkarna i Stockholm. Genom en enkät, skickad via e-post, fick keramikerna anknutna till kooperativet Konsthantverkarna svara på följande två frågor: - Vad betyder tradition för dig som keramiker? - Är tradition synlig i ditt egna keramiska arbete; och om så, på vilket sätt? Enligt informanternas utsagor innefattar tradition flera olika områden. Hantverket har en central roll i begreppet, med betoning på materialet och teknikerna inblandade i det keramiska arbetet.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.