Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förändringsmotstånd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförändringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förståelsen för vad inertia är för något, vad organisationsförändring innebär samt hur dessa två faktorer påverkar lärandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie är att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig är olämpligt eftersom detta är i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara såväl ett hinder som en möjlighet för lärande i organisationen. Detta beroende på vilket synsätt man har på organisationer och organisationsförändringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras förespråka ett synsätt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förändringar då lärande bör ske.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

En omfattande generationsväxling har precis påbörjats på den svenska arbetsmarknaden, där 40 % av arbetskraften bestående av 40/50-talister ska ersättas av 70/80-talister. De frågor vi vill belysa är vilka skillnader det finns i synen på ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna på och hur kommer ledarskapet i organisationer att påverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebära. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, då vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Konflikter är ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhället, de är inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det är av största vikt att organisationer kan hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anställda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många negativa konsekvenser uppstår som följd av konflikter och att vilken metod företagen använder har betydelse, men också att otydlighet som skapar osäkerhet på olika nivåer är av avgörande vikt.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera användandet av Balanced Scorecard inom primärvården och speciellt diskutera instrumentets koppling till belöningssystem. Undersökningen har genomförts som en fallstudie, där en deduktiv ansats anlagts. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder. De teoretiska perspektiven som använts är Balanced Scorecard, belöningssystem och offentliga organisationer samt kopplingarna dessa områden emellan. Undersökningen baseras på information från intervjuer, internt arbetsmaterial samt Region Skånes hemsida.

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Föreliggande examensarbete är en kvalitativ undersökning om förutsättningar för, och behov av kompetensutveckling, hos första linjens chefer i en organisation i förändring. Stora organisatoriska förändringar bland svenska företag, Myndigheter och organisationer har under de senaste decennierna medfört att befattningen som mellanchef har försvunnit och att dess arbetsuppgifter har flyttats över till första linjens chefer, som därmed har fått större ansvar och fler arbetsuppgifter. Syftet var att undersöka förutsättningar för, och behovet av, kompetensutveckling hos första linjens chefer. Fyra olika frågeställningar som berör olika teman har behandlats. Dessa teman är förändringar och krav, synen på kompetensutveckling, möjligheter och hinder samt eget upplevt behov av kompetensutveckling.

Att bli utbränd är något som drabbar allt fler i vårt samhälle. Mitt syfte med studien, har varit att se vilka processer i organisationerna som kan leda till att de som arbetar där blir sjuka.För att kunna göra detta, har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fem stycken som har diagnosen utbränd och bett dem berätta vad de upplevt i sina organisationer.Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och efter det gjort en analys- och diskussionsdel, där jag tar upp konsekvenserna av de processer som mina intervjuade tog upp.Resultatet av undersökningen pekar på att det är extra viktigt att ha tydliga syften med organisationen när man har styrning genom kultur. Detta blir ännu viktigare om man samtidigt har en så flexibel struktur, som organiska strukturer innebär. Många organisationer har dolda syften och därmed dubbla budskap.Mycket i min undersökning tyder på att individen och gruppen själv styr sitt arbete utifrån en egen kvalitetssyn, som är svår att få gemensam i organisationen.

Intranät är idag verklighet för många organisationer. Dessa system växte fram någon gång under 90-talet och finns idag i nästan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror på att intranät är mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrån organisationens ledning. Samtidigt växer Webb 2.0 sig starkt på Internet.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbättra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvärdering.

I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

 SammanfattningTitel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

År 2001 presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell trafiksäkerhetsstrateg på uppdrag av regeringen. I strategin framhävde ett antal punkter som ansåg vara prioriterade för att komma till rätta med trafiksäkerheten Denna strategi omarbetades och år 2006 kom en ny upplaga, där en viktig skillnad var att det årlige ska skapas en nationell handlingsplan. Den här rapporten beskriver polisens arbete mot aggressiv körning och hur de nationella handlingsplanerna har förändrat arbetssättet. Dessutom ger den en inblick om vilka som kör aggressivt och vad som kan göra för att motverka denna körstil Studien baseras på intervjuer med fyra poliser från en mellanstor svensk stad. De viktigaste resultaten ä att hastighetsövervakning ar ett prioriterat område i arbetet och det ofta sker med hjälp av civila videobilar.