Indirekt miljöpåverkan inom tjänstesektorn
En intervjustudie om hanteringen av indirekt miljöpåverkan inom några organisationers miljöledningssystem
Indirect environmental impactEnvironmental management systemService industryISO 14001Continuous improvementIndirekt miljöpåverkanMiljöledningssystemTjänstesektorISO 14001Ständig förbättring
I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan.Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ?mätningar? är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.