Det Àr sÀllan man lÀser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjÀnster i Sverige. Den enskilde medborgaren vÀnder sig inte heller ofta till media för att fÄ berÀtta om stödet och det goda bemötandet de fÄtt av myndigheten. DÀremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att fÄ uppmÀrksamhet samt upprÀttelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvÀrde kan resultera i artiklar dÀr socialtjÀnsten arbete framstÀlls negativt. SÄledes kan en missvisande bild mÄlas upp i media, sÀrskilt hos mÀnniskor som aldrig sjÀlva haft kontakt med myndigheten.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förĂ€ndrar. Studien utgĂ„r frĂ„n Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollĂ€rar- eller fritidspedagogsbakgrund Ă€r mer skolutvecklingsbenĂ€gna Ă€n rektorer med lĂ€rarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgĂ„ng av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. DĂ€r har typiska kĂ€nnetecken framkommit nĂ€r intervjuerna analyserats utifrĂ„n fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar pĂ„ att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sĂ€tta barnet i centrum? gjort att förĂ€ndringsbenĂ€genheten Ă€r en naturlig del av verksamheten.

PolisvÀsendet Àr en organisation dÀr bÄde kvantitativ och kvalitativ jÀmstÀlldhet efterstrÀvas, man arbetar med att föra in jÀmstÀlldhetsfrÄgor som en naturlig del i verksamheten. Vid Äterkomst frÄn förÀldraledighet vÀljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig frÄn yttre operativ verksamhet till inre tjÀnster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jÀmstÀlldhetsdilemma inom yttre tjÀnst, och Àr nÄgot som Polismyndigheten i Hallands lÀn brottas med. Syftet med studien Àr tvÄdelat dÀr tvÄ olika nivÄer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrÄn det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns förestÀllningar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som inte frÀmjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Denna uppsats handlar om mÄl- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. MÄl- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev dÀr politikerna stÀller de övergripande mÄlen för myndighetens verksamhet. Det Àr viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar pÄ bÀsta sÀtt. Det gÀller hÀr frÄgan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening Àr det en frÄga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel anvÀnds pÄ effektivaste sÀtt.

AbstractThe overall purpose of this thesis was to investigate to what extent new research findings, in neuroscience and learning, may be useful in a school improvement context. In a qualitative interview study combined with questionnaire, we have investigated the approach to school improvement that exists in a municipality. Informants have been head teachers in preschool and primary school, special education teachers in a student health team and a development manager. The outcome of the study showed that all of the study participants, all of which have a formal mandated to work for school improvement occurs. It also shows that informants, according to their professional position, express different goals when relating to school improvement.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.

Kommunernas roll i förhÄllandet till omvÀrlden har förÀndrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens Äligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling Àr en process dÀr stegen frÄn utformandet av förfrÄgningsunderlaget till kontraktskrivning Àr reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte Àr lagreglerat, nÀmligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det Àr kontraktet som avgör vad och pÄ vilket sÀtt myndigheten kan göra uppföljningar.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.

För att det ska vara tillÄtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ÀndamÄl. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas Àr adekvata och relevanta i förhÄllande till ÀndamÄlen med behandlingen, att personuppgifterna Àr riktiga och, om det Àr nödvÀndigt, aktuella och att alla tÀnkbara handlingar vidtas för att rÀtta, blockera eller utplÄna sÄdana personuppgifter som Àr felaktiga eller ofullstÀndiga med hÀnsyn till ÀndamÄlen med behandlingen. Detta framgÄr av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur lÄngt strÀcker sig rÀttelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jÀmfört med den annullerade rÀttelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet Àr att vÀldigt mÄnga restförda personer saknar möjligheten att fÄ rÀttelse av missvisande registrerade uppgifter.