Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framtrÀder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar pÄ studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet trÀder fram som möjliga och önskvÀrda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en förelÀsning, utifrÄn hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats Àr Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i sÀrskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesÀrskoleutredningen Den framtida gymna-siesÀrskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier pÄ yrkeshögskola kan förbÀttras för studerande med funktionsnedsÀttningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt förelÀsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor frÄn UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller nÀrliggande begrepp) positioneras.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.

The purpose of this paper is to form an understanding of how to use the demand for usability and accessibility. Requirements for usability and accessibility are available from several agencies, an example is Myndigheten för delaktighet. Through literature studies, I get answer to what are usability and accessibility and the demands that can be set on a public website. In this study of three municipalities you get a glance how local authorities have been working on their web pages and if they fulfill the requirements so that the disabled would consider that the page has good usability and accessibility. In the interviews conducted in one of the municipalities you will receive information how they plan, organize, implement, monitor and develop their websites.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever.

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvÀrdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. DÀremot krÀvs det ingen offentlig upphandling nÀr en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns Àven möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristÄende enheter, som dÄ jÀmstÀlls med verksamhet i egen regi. För att sÄdan verksamhet ska undantas frÄn upphandlingsskyldighet stÀlls sÀrskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristÄende enheten. Kontrollkriteriet krÀver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristÄende enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristÄende enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer dÀr myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har ocksÄ pÄ senare tid ansetts omfattas av undantag frÄn upphandlingsskyldighet.

Under mina elva Är som lÀrare, pÄ ett sÀrskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lÀrare och elever. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ ett sÀrskilt ungdomshem ser pÄ den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill Àven belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lÀrare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallÀrare kan ha inom verksamheten. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebÀr att jag vill tolka och försöka sÀtta mig in i elever, lÀrare och skolledares upplevelser. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med tre elever, tvÄ lÀrare och en skolledare som alla Àr verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgÄngsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM anvÀnts.

Syftet med denna studie Àr att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjÀlp av lÀrstilsmetodik kan undervisa vuxna andrasprÄksinlÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet stÀmmer överens med tidigare forskning, lÀrstilsmetodiken bidrar till mÄluppfyllelse i denna grupp med vuxna andrasprÄksinlÀrare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andrasprÄksundervisningen och ökar lÀsarens kunskap om inlÀrningsstilar..

VÄrt syfte med examensarbetet Àr att belysa hur specialpedagogtjÀnster Àr utformade genom att undersöka hur platsannonser Àr skrivna. Vidare vill vi beskriva hur rektorer resonerar nÀr de annonserar om specialpedagogtjÀnster. VÄra frÄgestÀllningar som vi vill ha svar pÄ Àr: Vilka kriterier utgÄr rektorn ifrÄn dÄ de ska rekrytera specialpedagoger?Vilka av dessa uppdrag finns med i annonseringen av specialpedagogtjÀnster?· Ledarskap· Skolutveckling· Handledning· KartlÀggning· UndervisningValet av vÄr teoretiska utgÄngspunkt vilar pÄ systemteorin som inspirerat oss och som belyser förvÀntningar samt beskrivningar rektorerna har pÄ specialpedagogens uppdrag dÄ de annonserar om specialpedagogtjÀnster. Vi har Àven inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, som beskriver variationer i rektorers uppfattningar av specialpedagogrollen.

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. UtifrÄn detta har min ambition varit att söka efter möjliga orsaker till deras Äsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med utvalda teorier. De teorier jag valt att anvÀnda mig av Àr: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har Àven anvÀnt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt Àmnesval vÀcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbetsförmedlingen och att mÄnga ungdomar verkar ha fel förvÀntningar pÄ vad de gör.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjÀnsteman beskriver att deras uppdrag organiseras pÄ de undersökta skolorna med sÀrskilt fokus pÄ skolutveckling. Följande frÄgestÀllningar utgjorde ett stöd för att uppnÄ studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen pÄ de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjÀnsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: UtgÄngspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde pÄ en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjÀnsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrÄn vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhÄller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhÄller ett tydligt mandat av rektor, har ett bÀttre utgÄngslÀge angÄende erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har dÀrmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.