I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig Myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor.

Försvarsmakten skall kunna bistå det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vilket i förlängningen kan innebära attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan Myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhället viden påfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och säkerställa en god förmåga att med kort varsel kunna hanteraen svår påfrestning på samhället i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra Myndigheter är viktigt, främst setttill den gemensamma samhällsnyttan som skapas. Men även till de ekonomiska fördelar som kan uppnås vid en samverkanmellan Myndigheterna.Båda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis båda får använda det yttersta våldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de är hierarkiska organisationer, personalen bär uniform och de är statliga instanser.Min avsikt är att beskriva samverkan mellan Mellersta Militärdistriktet och PolisMyndigheten i Stockholms Län på ennationell regional nivå.

Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den Myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det påstås att evaluering av komplexa/sammansatta system är svårt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) är en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) används för samma ändamål. Jag har undersökt vad som är möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjälp av CC/ITSEC, dock primärt enligt CC; där fokus hela tiden vilar på ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk Myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Järnvägstransporter spelar en viktig roll genom att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och investeringarna i järnvägsanläggningar har ökat. Banverket är den Myndighet som ansvarar för att driva underhåll och utveckling inom järnvägssektorn i Sverige. Banverket fungerar som en beställande enhet som anlitar konsulter och entreprenörer för utförande av projektering och byggverksamhet. Att minska en verksamhets kvalitetsbristkostnader anses idag vara av mycket stor betydelse i de flesta företag och organisationer. Även ur en nationalekonomisk synvinkel är en minimering av kvalitetsbristkostnaderna av stor vikt. Det visar sig många gånger att den bygghandling som konsulten projekterat innehåller kvalitetsbrister.

Järnvägstransporter spelar en viktig roll genom att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och investeringarna i järnvägsanläggningar har ökat. Banverket är den Myndighet som ansvarar för att driva underhåll och utveckling inom järnvägssektorn i Sverige. Banverket fungerar som en beställande enhet som anlitar konsulter och entreprenörer för utförande av projektering och byggverksamhet. Att minska en verksamhets kvalitetsbristkostnader anses idag vara av mycket stor betydelse i de flesta företag och organisationer. Även ur en nationalekonomisk synvinkel är en minimering av kvalitetsbristkostnaderna av stor vikt.

Många organisationer fokuserar idag alltmer på frågor som rör hållbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhället och termen CSR (Corporate Social Responsibility) används för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar är en idé om hur ett företag kan påverka samhället från tre perspektiv och det är de ekonomiska, miljömässiga och sociala delarna i samhället. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Detta arbete är en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhällsansvar och hur de arbetar för att uppnå en hållbar utveckling i samhället.

Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste åren har bidragit till minskat förtroende inte bara för näringslivet utan även för statliga organisationer. För att stärka förtroendet för statliga Myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trätt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall Myndigheterna kunna försäkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs på ett betryggande sätt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera Myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende på rapportering. Vidare avses även att identifiera och analysera förändringar och effekter som påverkat Myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebär ökade krav på vården att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om rätt till vård på lika villkor. Vården har skyldighet att anlita tolk vid behov för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska tolk anlitas när en Myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Kommunikation är centralt inom omvårdnad och utgör grunden i alla mänskliga möten. En förutsättning för att god kommunikation ska kunna uppnås är att sjuksköterskan och patienten förstår varandras språk.