Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus.Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika.

Idag arbetar avdelningen för extern produktion vid BAE Systems Hägglunds med produktions stödjande uppgifter för leverantörer av Build-to-Print komponenter. En allt större del av BAE Systems produkter konstrueras av BAE Systems konstruktörer medan tillverkning genomförs av leverantörer. Denna förändring har skapat ett behov för BAE Systems att kunna stödja leverantörer i produktionsprocessen för att förhindra att kvalitetproblem uppstår. Den produktionsstödjande uppgiften blir också viktig då det finns en vilja på BAE Systems att kunna genomföra kvalitetssäkring hos leverantörer innan ankomst. Dagens arbetsprocess för produktionsstöd har vuxit efter olika leverantörers tillfälliga behov vilket har gjort att inget standardiserat arbets- eller kommunikationssätt finns.

Att poliser blir utsatta för hot i tjänsten är inte ovanligt. Undersökningar visar att vi som nyutexaminerade unga poliser löper större risk för att bli utsatta för hot (SCB, 2003). Därför ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur bland annat polismyndigheten i Västra Götaland hanterar dessa hot. Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsgivaren hjälper poliser som blivit utsatta för hot i tjänsten och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Vi vill även ge en lättillgänglig och överskådligt bild över vad som händer när en polis blir hotad i tjänsten i Västra Götaland respektive Västerbotten.

We would like to gain a more in depth knowledge of whether the modern orientations both within corporate governance and control philosophy lay the foundation for enterprises? more sustainable success. These both modern orientations are increasingly focusing on the importance of enterprises? setting of goals and visions on the basis of stake holders? interests and the employees? more active engagement in and motivation for the goal achievement. Despite these common inherent characteristics, it is not evident from current scientific debate how such integration actually emerges in the control philosophies of the enterprises.

We would like to gain a more in depth knowledge of whether the modern orientations both within corporate governance and control philosophy lay the foundation for enterprises? more sustainable success. These both modern orientations are increasingly focusing on the importance of enterprises? setting of goals and visions on the basis of stake holders? interests and the employees? more active engagement in and motivation for the goal achievement. Despite these common inherent characteristics, it is not evident from current scientific debate how such integration actually emerges in the control philosophies of the enterprises.

Uppsatsen handlar om det förstärkta rättsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gäller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingående för 17:1-4 BrB, det vill säga våld och hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det redogörs också korfattat för den upphävda bestämmelse om missfirmlese mot tjänsteman, ofredande 4:7 BrB och förolämpning 5:3 BrB, då detta behövs för att förstå problematiken kring det förstärkta rättsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstärkta rättsskyddet och vad som borde ändras. Fungerar det förstärkta rättskyddet och behövs det?.

Dagens samhälle präglas av en ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Detta ställer allt högre krav på företagens verksamhetsstyrningar. Traditionell mätning som fokuserar på extern bokföring blir allt mer kritiserad. Kritikerna anser att det traditionella systemet blivit förlegat eftersom det uppmanar till ett alltför kortsiktigt tänkande som leder till suboptimering av verksamheten. Det finns styrmodeller vilka kompletterar de finansiella nyckeltalen med andra mätetal.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara Noréus MagnéliHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:?Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet.

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Uppsatsen handlar om det förstärkta rättsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gäller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingående för 17:1-4 BrB, det vill säga våld och hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det redogörs också korfattat för den upphävda bestämmelse om missfirmlese mot tjänsteman, ofredande 4:7 BrB och förolämpning 5:3 BrB, då detta behövs för att förstå problematiken kring det förstärkta rättsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstärkta rättsskyddet och vad som borde ändras. Fungerar det förstärkta rättskyddet och behövs det?.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

Budgeten fyller en viktig funktion i Frigoscandias planering och styrning och fungerar som en handlingsplan över hur resurser skall fördelas. Risken finns dock att budget leder till att kortsiktiga mål prioriteras på bekostnad av långsiktiga samtidigt som det är en kostsam process. Istället kan ett företag värdera sin verksamhet utifrån icke-finansiella aspekter med hjälp av ett performance measurement system, som exempelvis BSC, för att kunna fånga den komplexitet och mångfald som råder i ett företag. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen kan förbättras med hjälp av ett BSC i ett företag, inriktat på lagringsverksamhet, vars nuvarande styrverktyg är budget. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, då den djupare förståelse vi sökte av vårt ämne ej skulle kunna uppnås med en kvantitativ undersökning.

För den enskilde medborgaren är kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillämpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är därför en väl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelägen. Detta gäller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad är regelstyrd och att vissa regler inskränker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Regeringen har på senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus på regelefterlevnad och med självständighet i förhållande till tillsynsobjektet. I dag finns rättslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, Säkerhets och integritetsskyddsnämnden samt JO och JK.