Sök:

Sökresultat:

801 Uppsatser om Muslimsk familjerätt - Sida 53 av 54

Zoonosrisker i djurparker vid nÀrkontakt mellan djur och besökare

MÄnga djurparker erbjuder nÀrkontakt med djur. Det kan innebÀra att besökarna tillÄts klappa traditionella husdjur eller gÄ in till mer exotiska djur i anlÀggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det hÀr kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel pÄ denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar dÀr smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförÀndringar, dÄ jag förutsÀtter att de kommer under behandling istÀllet för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar Àr ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fÄglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret frÄn nÀshÄlan och via feces.

Att se flyktingbarnet i familjen - en kvalitativ studie om flyktingkonsulenters arbetssÀtt med flyktingbarn utifrÄn ett barnperspektiv

Studiens syfte var att undersöka vad som hÀnder med flyktingbarn nÀr de, i vÄrt fall tillsammans med sina familjer, fÄr uppehÄllstillstÄnd i Sverige. NÀrmare bestÀmt ville vi undersöka hur dessa barn uppmÀrksammas och bemöts av flyktingkonsulenter pÄ flyktingenheten. Sker detta utifrÄn ett barnperspektiv? För att kunna veta om det sker utifrÄn ett barnperspektiv ansÄg vi att det var nödvÀndigt att först titta pÄ hur begreppet barnperspektiv tolkas i dagens Sverige. För att ta reda pÄ om och hur flyktingkonsulenter arbetar utifrÄn barnperspektivet ville vi veta vilka konkreta redskap och metoder som motsvarar deras anvÀndande av ett barnperspektiv.

Hur fÄr man ett stort ordförrÄd? : LÀrares syn pÄ sina elevers ord- och begreppsutveckling i Ärskurs 2

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs 2 ser pÄ sina elevers ord- och begreppsutveckling, framföralltelever som kan tÀnkas komma frÄn sprÄkligt svaga miljöer, och hur det pÄverkar bÄde deras lÀsinlÀrning ochkommande lÀsförstÄelse. I vÄrt textbaserade samhÀlle Àr det av stor vikt att vara litterat. Det Àr viktigt att ha ettstort ordförrÄd för att förstÄ skriven text. Eftersom en stor del av en persons ordförrÄd kommer frÄn den miljöpersonen vÀxt upp i och befinner sig i under stora delar av dagen sÄ Àr dÄ frÄgan vad skolan gör för de eleversom har ett litet ordförrÄd vid skolstart. I den hÀr studien, som genomförts i Ärskurs 2, studeras hur lÀrarearbetar med alla elevers ord- och begreppsutveckling samt hur lÀrarna gör för att stödja de elever som deupptÀcker har ett litet ordförrÄd.

Vi förÀldrar kan vara en nyckel i framtiden. En fallstudie om hur förÀldrar till barn med skolvÀgransproblematik upplever sin situation nÀr det gÀller bemötande och delaktighet kring deras barns skolgÄng

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och belysa hur förÀldrar till barn med skolvÀgransproblematik upplever sin situation nÀr det gÀller bemötande och delaktighet frÄn de aktörer som samverkar kring deras barns skolgÄng. Teori: UtgÄngspunkten för det teoretiska perspektivet Àr systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin Àr en teori som försöker förstÄ mÀnsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstÄ samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion Àr omrÄden som genomsyrar mötet mellan mÀnniskor.

Principen om barnens bÀsta i asylprocessen. De romska och ashkaliska barnen.

Principen om barnets bÀsta Àr en oerhört betydelsefull princip i den svenska rÀttsordningen, Àven inom utlÀnningslagstiftningen. Jag har i denna uppsats avsett att granska huruvida Migrationsöverdomstolen samt migrationsdomstolarna beaktat de berörda barnens bÀsta i ett antal avgöranden som berör romska och ashkaliska barnfamiljer. Under de senaste Ären har antalet asylsökande frÄn Balkan varit stort, samtidigt som antalet familjer som fÄtt bifall pÄ sina ansökningar varit mycket fÄ. Romer och ashkalier har sedan lÄng tid tillbaka diskriminerats runt om i Europa. De förnekas bland annat tillgÄng till arbetsmarknaden, bostÀder samt möjligheten att gÄ i skolan.

Glesbygdernas demografiska problem och möjliga strategier mot avfolkning : D-uppsats i samhÀllsgeografi

Europas befolkning blir allt Ă€ldre och bosĂ€ttningen koncentreras i ökande omfĂ„ng till ett begrĂ€nsat antal tillvĂ€xtregioner. Den hĂ€r koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner sĂ€rskild hĂ„rt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskĂ€l till större regioner, utan att Ă„tervĂ€nda efter utbildningen, dĂ„ det fattas ett yrkesmĂ€ssigt perspektiv. Om nĂ„gra decennier kommer mer Ă€n halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsomrĂ„dena. Även de mindre storstĂ€derna och andra tillvĂ€xtomrĂ„den emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och sĂ„ Ă€ven i alla tillvĂ€xtomrĂ„den blir i genomsnitt litet Ă€ldre, men beroendekvoten förblir dĂ€r nĂ€stan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga mĂ€nniskor som tillbringar sitt yrkesliv dĂ€r.

Sex förskollÀrares tankar om integration av nyanlÀnda barn

Förskolan Àr ofta den första kontakten som nyanlÀnda barn fÄr med det svenska samhÀllet. DÀrför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlÀnda barn och deras familjer. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utlÀndsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra hur förskollÀrare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlÀnda barns första tid i ett nytt samhÀlle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollÀrares synsÀtt och bemötande Àr.

Balans mellan arbete och familjeliv : Ett vinnande koncept för alla

Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

Könsarbetsfördelning i en utökad familj

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förÀndras genom familjekulturer som formar praktisk hjÀlp mellan generationer i Sverige. HÀr studeras den hjÀlp som förÀldrar ger till sina vuxna barn, och sÀrskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv bÄde hur vanligt förekommande hjÀlpen Àr och vilka faktorer som avgör vem som fÄr och ger hjÀlp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjÀlp som ges och huruvida de strukturerna pÄverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen Àr kvantitativ analys av enkÀtsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning pÄ omrÄdet. Materialet har hÀmtats ifrÄn forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Kulturskolan - "en skola för alla?". En studie om kulturskolans tillgÀnglighet med fokus pÄ avgiftsfrihet

Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.

Kvinnors upplevelser av omvÄrdnaden i samband med intrauterin fosterdöd : utifrÄn begreppen ledsen, arg eller sÄrad.

Varje Är förlöses barn som Àr döda vid födelsen, s.k. intrauterin fosterdöd. Antalet barn motsvarar i Sverige c:a tre till fyra per 1000 förlossningar per Är. Första juli Är 2008 kom registreringen av dött barn vid födseln att fÄ ny innebörd i enlighet med internationell praxis, dvs. grÀnsen för vad som Àr ett barn sattes vid 22 kompletta graviditetsveckor.

?Dom vill att jag ska fÄ ordning pÄ mitt liv? ? Institutionsplacerade ungdomars berÀttelser om vÀgen till placeringen, sig sjÀlva och sin livssituation.

Varje Är blir tusentals barn och ungdomar placerade för vÄrd och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering pÄ institution eller i ett familjehem innebÀr ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom omrÄdet som utgÄr ifrÄn de ungas perspektiv. Detta Àr bakgrunden till vÄr egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berÀttelseroch tankar försöka förstÄ hur vÀgen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett nÄgra förÀndringar i deras liv och i deras syn pÄ sig sjÀlva och sinlivssituation. Vi har dÀrför utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur har vÀgen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade pÄ institution?- Beskriver ungdomarna förÀndringar eller vÀndpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn pÄ sin livssituation och sig sjÀlva förÀndrats?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

Samverkan eller vÀrka samman. : En studie av tjÀnstemÀn och politikers idéer om organisationen och samverkan mellan verksamheter/nÀmnder och kring barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka vad ansvariga politiker och tjÀnstemÀn, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nÀmnder som styr. Den metod som anvÀnts för att samla information Àr genom ett frÄgeformulÀr men en tjÀnsteman intervjuades. Vidare Àr det en kvalitativ metod för att fÄ djupare kunskaper i undersökningsomrÄdet. UpplÀgget har fokuserat pÄ samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att tÀcka in flera aspekter av detta begrepp nÀr frÄgorna konstruerats. Urvalet Àr berörda politiker och tjÀnstemÀn i ovan nÀmnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frÄgeformulÀret och 5 stycken svarade pÄ den och en lÀt sig intervjuas.Kommunen valdes utifrÄn det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie.

"Att bÄda Àr hemma sÄ mycket som möjligt" - en kvalitativ studie om fördelningen av förÀldraledigheten

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur förÀldrar i familjer med minst en studerande förÀlder vÀljer att fördela förÀldraledigheten och vilka skÀl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av förÀldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omstÀndigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur förÀldrar vÀljer att fördela förÀldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 förÀldrapar. Urvalskriterierna var: (1) förÀldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iÄldern 1-3 Är, samt (3) minst en av förÀldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsÀttning innan förÀldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jÀmstÀlldhetsideal, habitus, ideal om förÀldraledigheten, förÀldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som pÄverkar hur förÀldrarna valde att fördela förÀldraledigheten. Det centrala Àr förhandlingen som sker bÄde inom individen och mellan individerna i förhÄllandet. Genom individens habitus skapas de förestÀllningar om jÀmstÀlldhet och förÀldraskap vilket influerar hur individen ser pÄ amningen och tillsammans pÄverkar dessa hur idealet för förÀldraledigheten formuleras.

Arbete för integration: en studie av migranters erfarenheter i en medelstor kommun i Norrbotten

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->