
Sökresultat:
16407 Uppsatser om Muslim i Sverige - Sida 59 av 1094
Kulturella skillnader inom ledarskap i England
Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det harpågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flerafrågetecken fortfarande kvarstår.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från bådeEngland och Sverige som då har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger påen kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in fråndessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och attdessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska somskiljer sig en aning från de två övriga.
Tjenare Oceanwind och Kramenbjörn! : Nybildade efternamn i Sverige år 2001
Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.
Koranbr?nningar och ordningslagar: Tv? sidor av samma mynt?
Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.
Räcker det med en bro- en studie om hur det är att vara dansk chef i Sverige och svensk chef i Danmark
Syfte: Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter på några problem i sin chefsroll. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att läsa in oss på befintlig litteratur på området samt närliggande områden. Därefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med två chefer och sju anställda i våra två fallföretag samt en utomstående chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhämtad teori.
Den teknologiska utvecklingens effekt på arbetslösheten i Sverige : En empirisk studie av jobbförstörelse, jobbskapande och arbetsmarknadsfriktioner
Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.
Vad driver de svenska småhuspriserna?
Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.
VEM BEHÖVER SAMVETSFRIHET? : EN STUDIE ÖVER INFÖRANDE AV SAMVETSFRIHET I SVERIGE
Based on an analysis of the Swedish laws in the field of healthcare, the purpose of this essay in jurisprudence is to examine whether Sweden has a need to implement the new EU-resolution on abortion. The study is based upon legal sources such as official government reports (SOU) as well as words of an Act. The subject also deals with ethical standards and more community-oriented material, and texts from both these areas are also included. The Swedish laws in health care are extensive, but still put the patient first. Care givers are able to delegate their responsibility if it means good health care which is also a key word in the Swedish health care.
"Man behöver ju någon" : - En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige
Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.
Resan från Tyskland till Småländska Torsås : Tyska fritidshusturisters dilemma mellan resekostnader och lönsamhet
I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd. För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.
En fallstudie om användandet av icke-finansiell prestationsmätning och utformning av prestationsmätningssystem i detaljhandeln
Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmätning i detaljhandeln innebär utvärdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgång. Ett prestationsmätningssystem bör innehålla en balans av finansiella och icke-finansiella mått, och tillräckligt många mått. Samt hänsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lämpligt och effektivt för företaget och ge användbar information. Syfte: Studien ämnar beskriva och analysera användandet av icke-finansiell prestationsmätning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmätningssystem.Genomförande: Studien är en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktärsdrag och egenskaper. Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmätning i detaljhandeln i Sverige saknas.
Kan inflationsförändringar förutspå terminspremiens storlek? : En studie på den svenska marknaden under en rörlig växelkursregim
Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar.
Vildsvin (Sus scrofa L.) i Sverige : geografisk spridning och tillväxt
En ökande vildsvinspopulation (Sus scrofa L.) i Sverige har medfört problem för samhället i form av skador på jordbruksmark och ökat antal trafikolyckor. På grund av vildsvinets ekologi och beteende är det svårinventerat. Indirekta metoder används därför ofta för att uppskatta populationen. Syftet med denna studie var att testa hypoteserna att det finns ett samband mellan avskjutning och trafikolyckor med vildsvin och att en ökad population inte behöver innebära ökad avskjutning. Två delsyften var även att undersöka vildsvinets utbredning i Sverige och om dess populationstillväxt (r) varierar mellan länen.
En jämförelse av brottssituationen mellan män och kvinnor som har dödat
Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet.
IFRS påverkan på kreditbedömning av fastighetsbolag i Sverige
I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.
Det växer så att det knakar - 150 år av ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt i Sverige
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan år 1850 och år 2000. Påverkas den ekonomiska tillväxten av en ändring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan på nativiteten? Med bakgrund av tre väl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att ställas upp och skattas för att ekonometriskt fastställa hur signifikanta de inkluderade variablerna är. De tre eko-nomiska teorierna har tillämpats på svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd åt de eget uppställda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som används för autokorrelation och ickestationäritet.