AbstraktReumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad Muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i dagens samhälle och kan leda till många negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor är mindre fysiskt aktiva och har en sämre psykisk hälsa. Fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan också ha positiv påverkan på den psykiska hälsan samt skydda mot stress, depression och ångest.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och Muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning.

Bakgrund: Styrketräning kan öka Muskelstyrka och muskelmassa för såväl otränade motionärer som vältränade elitidrottare. Teorierna kring effekterna av olika typer av styrketräning baseras i stor del av forskning på otränade individer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken form av styrketräning som ger en frisk, redan vältränad individ störst ökning i maximal styrka och/eller muskelmassa. Metod: Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av studier som avhandlat olika styrketräningsformer på vältränade individer med >2 månaders erfarenhet utav styrketräning och som utvärderat resultatet i maximal styrka eller muskelmassa. Artiklar söktes i databasen PubMed.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en progressiv folksjukdom som drabbar mer än 10 procent av Sveriges befolkning, där ungefär hälften av alla äldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för sjukdomen. Muskeldysfunktion är en känd systemisk effekt vid KOL. Handgreppsstyrka har visat sig korrelera starkt med Muskelstyrka och muskelmassa i både övre och nedre extremitet hos personer med KOL. Det finns indikationer på att rehabilitering är mer effektiv vid ett tidigt stadium av sjukdomen jämfört med ett sent stadium, därför är en tidig identifikation av en muskeldysfunktion av värde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handgreppsstyrka hos personer med KOL i jämförelse med personer utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning i ett populationsbaserat material.

Bakgrund: Maxhastighet är en viktig faktor inom många idrotter. Olika faktorer som påverkar maxhastighet är anaerob kapacitet, anaeroba energikällor, Muskelstyrka samt förmåga att utveckla power. Plyometrisk träning, där explosiva hopp utförs, har som mål att förbättra stretch-shortening cycle (SSC) och power, vilka är viktiga faktorer vid sprint.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sex veckors plyometrisk träning påverkade maxhastighet, hopphöjd i vertikalhopp samt maxstyrka i knäböj. Studien undersökte även sambandet mellan maxhastighet och hopphöjd samt maxhastighet och maxstyrka. Den här studien är viktig då ingen tidigare studie till vår vetskap har undersökt hur plyometrisk träning påverkar maxhastighet, hopphöjd och maxstyrka.Metod: Tre test användes för att mäta maxhastighet, hopphöjd samt maxstyrka.

Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom Muskelstyrka och knästabilitet.Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden.

För att kunna prestera bra under fysiskt krävande ishockeymatcher krävs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmåga. Bilaterala knäböj är en erkänd och välspridd övning för att förbättra power och Muskelstyrka i benen. Unilaterala knäböj är än mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse är hastigheten förutbestämd ochdärmed konstant medan kraften kan förändras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gällande isokinetiskaflerledsövningar så som knäböj tycks det inte finnas någon forskning om i nuläget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketräning (knäböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk träning, på power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid på is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare på elitnivå, 18-19 år gamla, delades slumpmässigt in i två olikaträningsgrupper.

Under 3 mån. i början av 2009 fick parkarbetare motionera 30 min.2 ggr/vecka under arbetstid som hälsopromotiv åtgärd. Projektet var redan igång och startade som frisk- och funktionsprofil med undersökning av Muskelstyrka, balans, rörlighet och kondi-tionstest hösten -08. En enkätundersökning genomfördes med 29 frågor tillsammans med uppföljning av vikt, midjemått och fett% som projektarbete under företagsläkarutbildning. Sammanlagt deltog 32 parkarbetare, 26män och 6 kvinnor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).