Föreliggande studien ämnar utreda fyra lärares förhållande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska ämnen anges i Lgr11, samt vilka förutsättningar de upplever som nödvändiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jämförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som samtliga undervisar i teoretiska ämnen i årskurserna 1-4. Resultatet delger att lärarna i studien i mycket liten utsträckning, eller ingen alls, har erhållit utbildning för att bedriva musikundervisning. Således bedrivs denna undervisning i olika grad och med lärares enskilda musikkunskap som grund.

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ?invandrartät förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebär den i praktiken?För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp.

Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning.

Titel: Kinesiska föräldrars syn på deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och år: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlärning, föräldrar i Kina, undervisning i Kina.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång.

Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande.Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket..

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska få detta. Min erfarenhet av förskolan är att pedagogerna i allmänhet är duktiga på att fånga upp barn som skapar oro.

Den här C uppsatsen är en del av lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Studien har sin utgångspunkt i tidigare pedagogisk forskning gällande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan användas vid forskning om lärande. Det perspektiv som sedan används i studien är det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar på aspekter som gör lärande möjligt. I studien används det variationsteoretiska perspektivet främst för att undersöka olika sätt att förstå förbränning.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, självvärdering och informationskällor gällande sex och samlevnad, dels att jämföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers självvärdering stämmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara på en enkät. Resultatet visar att svenska elever har en högre lägsta nivå i sin självvärdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jämfört med de grekiska eleverna.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever på fordonsprogrammet inom området elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen från idé fram till färdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ämnesområde än vad som är möjligt att få genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda märkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger på teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjälp av mikrokontrollen. Detta gör att många av de delfunktioner som används inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare år arbetar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppstår. Studien bygger på intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare år.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sånger och kommunikation eller dialog mellan läraren och eleven används för att öka elevernas språkförståelse. För att upptäcka och förebygga att läs- och skrivsvårigheter uppstår användes olika tester som undersöker elevernas språkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gå vidare i sin undervisning.