Title: Go for it! - A study of anxiety in relation to students performing in ensemble class.This study discusses anxiety in relation to students in ensemble performance. The expectations on musicians are extremely high and demanding. They are expected to perform to the maximum of their ability despite both physical and mental pressure. I present in this study the result of the interviews I have performed with three students at Swedish Academies of Music. The study shows that all of the students included are in one way or the other suffering from anxiety in relation to performance.

AbstractDaniel Lantz: En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner. ? Uppsala: Musikvetenskap. 2001. 60 p.Detta arbete är en stilistisk studie av 33 ragtimekompositioner av Scott Joplin.

Does playing have to hurt? - A quantitative study of ergonomics and double bass playing. This is a paper about ergonomics and double bass playing. I have studied the prevalence of playing-related pain in professional double bass players, teachers and students. This study is based on a questionnaire with 11 questions about double bass playing and pain.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

As I recently started to record in a studio, I almost immediately came to the conclusion that getting the right sound is not easy. I became curious about my recording procedure. What did I do wrong? How to place the microphone? Use of equipment? How is it possible to modify the sound afterwards? Are there any special methods that are commonly used among producers and/or guitarists? My thoughts ended up in a question ? What do producers and guitarists think of the guitar sound during a recording session in relation to the final production? In my research I interviewed two producers and two guitarists about guitar recordings. The results show that the quality of the guitar sound is in relation to production and style of music.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

AbstractMartin Q Larsson. Ars Subtilior i ny belysning. Magister Zacharias' Sumite karissimi. Uppsala: Musikvetenskap  l998. 60 p.Vid slutet av 1300-talet levde och verkade ett antal tonsättare/poeter i södra Frankrike, Italien samt på Cypern, som kallade sig själva och sin konst Ars Subtilior ? den subtilare konsten.

Filmmusic is often composed specially for a film. When analyzing film-music it seems very common to study the function of the music in a narrative context in order to see how it cooperates or relates to this narration. In the present thesis I am investigating the interaction between film and music as two ingredients on an equal level. In short: what happens when a filmmaker chooses music that has already been composed for another occasion, even in another time and a different cultural context? My aim is twofold: first to examine current film analytic strategies, secondly to find new ways of comprehend pre-composed music in relation to its new setting in a film.

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sättet att verbalisera jazzmusikrecensioner förändrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus - vårt socialt skapade kön skapas i en musikpedagogisk verksamhet. Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors intresse i ämnet musik, val av instrument eller agerande i undervisningen? Hur bemöter eleverna varandra, hur bemöter läraren eleverna och tvärtom ur ett genusperspektiv? Studien utfördes på en grundskola i klasserna sju och nio med hjälp av observationsmetoden och videokamera. Resultaten visade på skillnad mellan könen genom att pojkarna generellt dominerade musiklektionen genom att prata, bråka och ta mer uppmärksamhet än flickorna. Undervisningens innehåll och lektionstid blev kraftigt negativt påverkad då lärarens uppmärksamhet riktades åt pojkarnas bråk.

Barns musikaliska intresse och utveckling kan bero på föräldrarnas påverkan genom uppväxten. I den här rapporten presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer med sex mammor med barn i en ålder under två år. Tre av mammorna ägnar sig åt musik i sin profession, medan de andra tre har ett mer allmänt musikintresse. Oberoende av föräldrarnas bakgrund visar det sig att de anser musikalisk stimulering vara någonting viktig och nyttig för deras barns utveckling. Till exempel har alla i intervjugruppen deltagit i någon form av musikalisk aktivitet ämnad för barn.

Hållbus Totte Mattsson: Framväxten av folkliga spelstilar på gitarr, mandola och bosoki i svensk låtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter från olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad från tidigare så tog man med sig sina i många fall traditionsfrämmande instrument. Man drevs av en ambition att lära sig ett spelmansmässigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkliga spelstilar på de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strängmusikanterna och instrumenten att möta en musik som så starkt färgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förändrats? Vad har mötet med ett annat tonspråk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen är baserad på intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strängspelare och en viktig del i uppsatsen är att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frågorna.

Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

Abstract Anders Robelius: En studie av den tidiga hårdrockens vokala melodier. ? Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p.Syftet med denna uppsats är att undersöka de vokala melodierna hos tre stycken grupper som anses vara viktiga företrädare för den tidiga hårdrocken, som växte fram i England vid sjuttiotalets början. De tre grupperna är Led Zeppelin, Deep Purple och Black Sabbath.