Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg..

Music has a role to play in every country and every culture. Sweden today is a country whith many different cultures, religions and music genres. The purpose of this investigation is to study how immigrants youths profit from music education on the basis of music teachers' perspectives. Questions at issue are: are there immigrant children/ youths who can not take part in music education? Have the students' religions any importance? Do the parents question the offered education? Is there more opposition to some specific kind of music? Are teachers avoiding to present some music? Can music education help the immigrant youths to form their identities? I have used questionnaires and I have made five interviews.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

I den här kvalitativa studien undersöker jag förskollärares syn på musik och musikundervisning i förskolan. Genom lärarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lärare arbetar med musik och hur deras syn på musik påverkar hur arbetet läggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn på lärande.Gemensamt för samtliga förskolor är att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gäller att träna social förmåga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssätt och ett eget språk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla är positiva till musik i förskolan och de hänvisar också till läroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvägagångssätt, vilket delvis kan förklaras med läroplanens vaga målbeskrivningar.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och få en fördjupad förståelse i hur musikundervisning i klass på gymnasiets musikestetiska program kan bidra till ett ökat självförtroende och dess betydelse för lärandet hos den enskilde eleven. Frågeställningarna har främst fokuserat på begreppet självförtroende, hur det ses på av olika lärare samt hur de förhåller sig till detta i sin undervisning. Vidare ville vi undersöka huruvida ett negativt självförtroende påverkar elevens prestationer inom klassundervisningssammanhang på gymnasiets musikestetiska program samt om det finns verktyg som lärarna använder sig av för att öka elevernas självförtroende. Studien genomfördes i form av fyra stycken kvalitativa intervjuer med verksamma musiklärare inom gymnasiets musikestetiska program. Vi har bland annat kommit fram till att de intervjuade inte känner till någon specifik forskningsteoretiskt förankrad metodik, men har dock alla utvecklat egna sätt för att bibehålla eller stärka sina elevers självförtroende inom klassundervisning i musik..

Bakgrund: Under de år jag har arbetat som musiklärare har jag funderat mycket över hur vi musiklärare arbetar och med vilka förutsättningar. Är vi utrustade med det som krävs för att våra elever ska kunna utveckla de förmågor som läroplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna fråga ställts på sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna läroplan? Har vi tillräckliga resurser? Är undervisningen likvärdig på landets alla grundskolor? När jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda på hur förutsättningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhållande till de förmågor som ska utvecklas enligt Lgr-11.Frågeställningarna var:? Vilka resurser krävs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsättningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? Tillhandahåller skolorna de resurser som krävs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan påverka likvärdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Detta för att nå ut till så många som möjligt och kunna få en större bild av ?läget i landet?.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning på tre grundskolor årskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien är att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur ämnet utvecklats sedan den senaste läroplanens inträde. Den insamlingsmetod som har använts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gäller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmässiga aspekter.

Syftet med det här arbetet är att söka svar på frågan vad vuxna som går och tarsånglektioner i grupp i en privat sångskola har för mål och drivkrafter i sittmusicerande. Undersökningen bygger på tre intervjuer och en mailenkät.Resultatet visar att de mål personerna i undersökningen har med sina musikstudier inte iförsta hand handlar om att man vill bli musiker och stå på scen. Det handlar mer om enönskan att få in mer musik i sin vardag, men man vill också utvecklas i sitt musicerandeoch man vill se hur bra man kan bli. Undersökningen visar också att det ofta handlar omatt man vill få ett större musikaliskt självförtroende, få en stund för sig själv, få göranågot som man känner att man mår bra av, ha roligt och träffa andra med sammaintresse. Genom att ta lektioner kan man också skapa sig en musikalisk identitet.Undersökningen visar också att ett privat alternativ kan vara ett komplement tillstudieförbundens och kyrkornas verksamheter med studiecirklar och körer..

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilket inflytande elever i år sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera på elevers uppfattningar på grund av bristen på forskning inom detta område.En förundersökning genomfördes i form av enkäter för att kartlägga elevers intresse, för att sedan genomföra två gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande på musikundervisningen men att det är läraren som begränsar inflytandet vid lektionstillfällena. Det finns inslag av populärmusik som man under lektionstillfällen diskuterar och analyserar tillsammans med musikläraren. Musikundervisningen leder enligt vår undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade även utanför skolans dörrar.