Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Studien undersöker hur man på ett praktiskt sätt kan knyta samman Musikteori-, gehörs- och ensembleundervisningen. Syftet är att undersöka möjligheten att i jazzsammanhang träna sitt gehör i grupp vid sina instrument. Jag har utvecklat tre gehörsövningar som undersöks i den här studien. Övningarna är konstruerade så att exempelvis pianisten skall övas i att höra basgångar, medan basisten övas i att höra ackordläggningar. En av ensembledeltagarna (piano, gitarr, sång, blås eller bas) styr övningen och väljer hur ackordföljden ska fortsätta genom att följa vissa regler (exempelvis upplöses dominanter alltid ren kvart upp/ren kvint ner).

Detta examensarbete i Musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod:Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkMusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär.

Analys och undersökning av Johannes Ockeghems kompositionsteknik med bland annat egen komposition som verktyg. Analysen riktar in sig på tonspråk, temabehandling och kompositionsformer i Ockeghems komponerade mässor. Analysen har utförts parallellt med den egna kompositionen som i denna uppsats innefattar ett antal mensuralkanon där stämmorna sjunger i olika tempi. Uppsatsen innefattar även ett ?Övnings-kyrie?, en Kyriesats, en halv Gloriasats och en Sanctussats där alla mässpartier hämtar sitt tema ur den gregorianska mässan ?Orbis Factor?.

Title: "It is logical, but not logical at all compared to every other logical thing." - A study about how students in upper secondary school reflect about their studies in Pitch and music theory.Pitch and music theory is a compulsory subject for music students in the art programme of upper secondary school of Sweden. The aim of the subject is to develop the students? knowledge about music theory concepts in order to help them play and create music on their own. The aim of this paper is to discuss how students talk about ear training and music theory. Qualitative group interviews were carried out with two student groups from the first and second year of the upper secondary school.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning elever anser att de använde Musikteoriämnet under ensemblelektioner på musiklinjen på gymnasiet, samt om och i så fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper påverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda på i vilken utsträckning elever anser att deras lärare i ensemble samtalade med dem om hur Musikteorin kan användas på ensemblelektionerna. Genom enkätundersökning samlades data om detta in från elever på gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjälp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade väldigt olika på hur vanligt det är att de själva använder Musikteorin under ensemblelektionerna.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Utvecklare av musikinstrument och gränssnitt för skapande av musik har de senaste decenniernaintegrerat koncept från MDI (människa-datorinteraktion) i utvecklingen. Flertalet av dessamusikredskap är riktade till amatörmusiker som inte är bildade inom Musikteori, och är därförkonstruerade med enkelhet i fokus. Detta har medfört dimensionella begränsningar av denmusikaliska friheten användaren har vid användning av dessa redskap.Studien syftar till att utveckla och utvärdera ett gränssnitt på klaviatur som uppmuntraranvändaren att bättre nyttja sin egen kreativitet vid musicerande. Visualisering av musikskalorpå klaviatur är ett försök av författarna till denna studie att kombinera enkelheten somförekommer i flertalet moderna musikredskap med det mindre begränsade upplägg somkonventionella musikinstrument innehar.Studien omfattar en genomgång av publicerade artiklar och erkänd litteratur samt aktuellamusikredskap som används vid musicerande. Ett användartest för utvärdering av ettprototypgränssnitt har utformats utifrån de inhämtade kunskaperna.

Tyngdpunkten ligger på att klargöra Henzes syn på musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsättare och hans syn på konstnärlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsättare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras också i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrågor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och ställas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen är främst baserad på litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak ämnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar från senare hälften av 1900-talet och framåt.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lärande i Gehörs- och musiklära på gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande två frågeställningar: Hur tänker och agerar elever utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- musiklära? Hur förhåller sig lärare i sin undervisning till hur elever tänker och agerar utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- och musiklära? Två lärare och fem elever från två olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lästes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

Title: Strokes of music - Harmonic methods for modal music.The aim of this paper is to develop harmonic methods for music based on different modes or scales. It begins with an exploration of the music of Claude Debussy and then goes on with other methods and scales and also includes an analytic chapter and results at the end. With "strokes of music" I mean a musical technique, which has some parallels to how a painter can choose colors and palettes to express what he is looking for ? the freedom to choose between colors and palettes, or in music tones and scales ? to move between them by sudden or leading modulations, from the diatonic scales with alternative formations, to the symmetric spheres, to the melodic pentatonic scales and other alternative new formations, using plateauic solutions or chords in diatonic, functional and non-functional progressions. A scale can be used as tonality or subordinated and the harmonic rhythm can be both with no movement and fast paced.Syftet med detta dokument är att utveckla harmoniska metoder för musik som bygger på olika modus eller skalor.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till Musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusikMusiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga.

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, Musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).