Sök:

Sökresultat:

13726 Uppsatser om Musiklärarens roll och uppdrag - Sida 40 av 916

I vems intresse agerar revisorn? : Ägarnas eller samhĂ€llets?

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste Ären och en trend Àr att brotten blir allt svÄrare att utreda. Som ett led i bekÀmpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes Är 1999 nmÀlningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stÀrka revisorns brottsförebyggande roll. DÄ revisorns roll innan anmÀlningspliktens införande var huvudsakligen aktieÀgarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhÀllsorienterad roll i och med lagÀndringen. Syftet Àr att undersöka vilka brott som anmÀls och i vems intresse, Àgarnas eller samhÀllets, revisorn handlar nÀr denna anmÀler misstanke om brott. I ett mindre företag Àr ofta Àgare och ledning samma person, om revisorn dÄ anmÀler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i Àgarnas intresse, dÄ det Àr Àgarna som blir anmÀlda.

Hur har rollen för FAR och RevisorsnÀmnden förÀndrats? 1999-2005

Syfte Att utreda FAR och RevisorsnÀmndens förÀndrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har bÄde primÀr- samt sekundÀrdata anvÀnts. PrimÀrdatan innehÄller intervjuer med flertalet personer vÀl insatta i Àmnet. SekundÀrdatan bestÄr huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ teorier kring global governance.

Identitetsskapandet hos elever med kurdisk hÀrkomst : Skolan och omgivningens roll i fem informanters identitetsskapande

Identitetsskapande Àr nÄgot som stÀndigt sker, det Àr alltsÄ inget bestÄende utan individer formas stÀndigt.  Andra mÀnniskors Äsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk hÀrkomst Àr bara ett fÄtal av sÄdant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som Àr en offentlig plats dÀr elever med olika intressen och bakgrunder möts, Àr enligt min uppfattning en plats dÀr identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden Àr den tid i en individs liv som handlar om att finna sig sjÀlv, sin identitet. Det Àr just under denna period som vÀnner fÄr en stor roll i individens liv och eftersom skolan Àr den plats dÀr de spenderar mycket tid pÄ anser jag att personalen i skolan Àven har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig pÄ en specifik grupp, som bestÄr av fem elever i 18-Ärs Älder som har en kurdisk hÀrkomst, det Àr alltsÄ inget som gÀller generellt för alla elever med kurdisk hÀrkomst utan baseras enbart pÄ dessa informanter. Syftet med denna uppsats Àr att se hur dessa informanter, som lever mellan tvÄ vÀrldar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

Pedagogers uppfattning och kunskap om matematik i förskolan

Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.

Mer Àn bara ett hem : En studie av familjehemsförÀldrars upplevelse av kontakten med socialtjÀnsten

SamhĂ€llsvĂ„rden av barn bestĂ„r till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör dĂ€rmed en viktig resurs för samhĂ€llet. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrarnas perspektiv och den som genomförts Ă€r framförallt internationell. SocialtjĂ€nsten Ă€r enligt 6 kap 7a § SocialtjĂ€nstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsförĂ€ldrar det stöd och den rĂ„dgivning de Ă€r i behov av. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att undersöka familjehemsförĂ€ldrars upplevelse av kontakten med och stödet frĂ„n socialtjĂ€nsten gĂ€llande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsförĂ€ldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet bestĂ„r av semi-strukturerade intervjuer med Ă„tta familjehem i Örnsköldsvik respektive UmeĂ„ kommun.

PERSONALANSVARIGA CHEFERS UPPFATTNING OM SIN ROLL I KONFLIKTHANTERING : Intervjustudie med nio chefer inom offentlig verksamhet

Konflikter Àr en oundviklig del i sammanhang dÀr mÀnniskor möts och arbetar. Studien utgick frÄn forskningsfrÄgan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmÀnskliga konflikter pÄ arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkÀt. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, dÀr det letades efter likheter, skillnader, bÄde i intervjudelen och enkÀtundersökningen samt mellan dessa och dokument.

FörÀldrars roll i barns sprÄkutveckling i mÄngkulturellmiljö

Titel: FörÀldrars roll och barns sprÄkutveckling i mÄngkulturellmiljö. Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia Amin Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: FlersprÄkigbarn, flersprÄkigförÀlder, sprÄkutveckling, förÀldrar med utlÀndsk hÀrkomst..

?Liksom putta in det,lura in dem lite grand i detta? - En intervjustudie kring lÀrares uppfattning om barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivlÀrande

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Medvetet ledarskap & autentisk kommunikation : Om att vara tydlig i uppdrag, frÀmja positiv kultur och bygga förtroendefulla relationer

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Pedagogers tal om sin roll i leken

Det hÀr arbetet Àr en studie av pedagogers tal om sin roll i leken. I litteraturdelen följer teorier och definitioner kring leken. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och frÄgeformulÀr med pedagoger i förskolan. Vi kom fram till att pedagogerna talade om leken pÄ ett positivt sÀtt och var medvetna om lekens betydelse för barnen. Pedagogerna deltog i leken nÀr de blev inbjudna av barnen.

LÀrarens roll i förÀndring

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

FörskollÀrarens roll och matematiken : Med avseende pÄ sprÄk, material och miljö

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svÄrt Àmne, nÄgot som vÀcker tankar och reflektioner. Jag utgÄr frÄn att det Àr viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssÀtt sÄ att barnens förstÄelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie Àr att lyfta fram förskollÀrarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgÄ frÄn begreppen sprÄk, material och miljö för att fÄ vetskap om förskollÀrarens roll. Jag anser att dessa begrepp Àr sÄ sammanhÀngande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lÀrande. Studien Àr kvalitativ och bestÄr huvudsakligen av observationer som metod.

AndrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

HÄllbara Evenemang : - Med inriktning pÄ Musikfestivaler

I denna uppsats kommer vi undersöka hĂ„llbara musikfestivaler. Syftet Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om arrangörernas och besökarnas roll inom hĂ„llbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss pĂ„ tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sĂ„dan hĂ„llbar utveckling. Det som Ă€ven kommer att undersökas Ă€r besökarnas roll inom hĂ„llbarhetsomrĂ„det. Genom telefonintervjuer har vi fĂ„tt en uppfattning om arrangörernas roll inom hĂ„llbarhetsarbetet.

Vilken betydelse har den informella organisationen vid en verksamhetsförÀndring?

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->