Studiens syfte var att fÄ utökad kunskap om hur socialrÄdgivarna som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad upplever sina förutsÀttningar att tillmötesgÄ behoven hos de ungdomar som fÄr bistÄnd frÄn verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo Àr ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som Àr i behov av boende och stöd i varierad utstrÀckning. Studien Àr kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrÄdgivare som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien Àr att socialrÄdgivarna har samma syn gÀllande verksamhetens mÄl men nÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀtt emot det gemensamma mÄlet skiljer sig uppfattningarna Ät. SocialrÄdgivarnas uppfattningar om deras förutsÀttningar att tillmötesgÄ ungdomarnas behov Àr varierande Àven om majoriteten pÄtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder pÄ att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. GrÀnserna Àr otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur lÀrare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien pÄ att beröra eventuella begrÀnsningar som lÀrare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har anvÀnt mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna Àr fyra verksamma lÀrare i olika Äldrar och arbetar pÄ olika skolor. Mitt resultat visar att lÀrare anser att kunskap fÄr liv nÀr lÀraren sjÀlv har ett intresse av och kÀnner en sÀkerhet i bÄde det innehÄll och den form man undervisar i.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur ungdomar mellan 15-17 Ă„r uppfattar att de fĂ€ltarbetare de kommit i kontakt med har haft för betydelse för dem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sju ungdomar i Enskede -Årsta -Vantör stadsdelsförvaltning. Studien innehĂ„ller Ă€ven deltagande observation för att belysa det uppsökande arbetet ur ett annat perspektiv. Resultatet har analyserats med hjĂ€lp av social kontrollteori och tidigare forskning.      Resultatet visar att ungdomarna har fĂ„tt kontakt med fĂ€ltarbetarna pĂ„ grund av att de har haft svĂ„righeter i hem eller skola, som ofta visats genom hög frĂ„nvaro i skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förÀndring sedan försvarsbeslutet 2004, dÄ Försvarsmakten gick frÄn ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebÀr att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag lÄngt ifrÄn den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frÄgestÀllningar.Ett exempel pÄ en sÄdan frÄgestÀllning Àr om de svenska enheterna Àr lÀmpliga för sÄdana uppdrag dÄ det gÀller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvÄrdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vÄrd vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte Àr att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmÄga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan pÄvisas.Den metod som har anvÀnts Àr den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats Àr svenska reglementen, doktriner samt den utlÀndska Nato doktrinen AJP 4-10.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

Sammanfattningsvis kan man sÀga att denna undersökning har behandlat lÀrarens roller idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i vÄr analys om hur lÀrare ser pÄ sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi fÄtt gÄ tillbaka till skolans historia och anvÀnt oss av relevant forskning kring Àmnet idag. Historiskt sett har lÀraren haft en central roll i samhÀllet som kunskapsförmedlare men har Àndrats till ett allt mer komplexet yrke, dÀr stÀndig övervakning och styrning bidrar till lÀrarens utsatta roll. Detta bidrar till att lÀrarens rÀttigheter inte Àr tillgodosedda.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, pÄ vilket sÀtt den anvÀnds och i vilket syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Vilka bildmedier anvÀnds? Finns det en medvetenhet kring anvÀndandet av bildmedierna? Varför anvÀnds dessa bildmedier? Hur anvÀnds dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen Àr kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till Àr att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll nÀr det gÀller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhÀllet och vÀrlden. Hela oskrivna regelverk kring bildanvÀndandet existerar och de flesta Àr vÀl insatta i dem.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

VÄr uppgift med uppsatsen Àr att undersöka chefernas roll i internkommunikationen pÄ Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmÄga. Detta gjorde vi genom att ta reda pÄ hur cheferna pÄ Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagslÀget pÄ bruket. Uppgiften fick vi pÄ initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbÀttra chefernas kommunikativa förmÄga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt fÄr anvÀnda för att förstÄ deras kommunikativa ansvar och roll i förhÄllande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger pÄ vÄra slutsatser frÄn vÄr undersökning i kombination med vÀsentliga teorier..

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) Àgnar Ät administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap. Studien utförs pÄ uppdrag av fackförbundet Vision och LÀrarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem frÄn att fokusera pÄ sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation Àr dessutom utsatt, dÄ de mÄste hantera krav frÄn mÄnga olika hÄll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ enhetschefer i Göteborgs Stad.

BakgrundSamverkan med vÄrdnadshavare Àr en viktig del av förskolans uppdrag. FörskollÀrarna ska enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vÄrdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov Àr förÀnderliga.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..