Konkretisering
En läromedelsanalys av hur olika subtraktionsmetoder konkretiseras i läromedel för årskurs ett
Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011). I läroplanen beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats och ett av förskollärarens uppdrag är att ge barnen möjlighet att ta del av människors olika tankar och handlingar. Den metod som används är kvalitativ intervju med fem yrkesverksamma förskollärare anställda inom den kommunala förskolan. Informationen genererad ur förskollärarnas berättelser har kategoriserats och teman har skapats. Resultaten visar att det finns en omedvetenhet kring begreppet kollegialt lärande hos förskollärarna. Det finns flera olika tolkningar av vad begreppet kollegialt lärande innebär både i teorier och hos förskollärarna. Resultatet visar att olika faktorer såsom tid, resurser och organisation påverkar möjligheterna till kollegialt lärande och att förskolechefer har en central roll för att det kollegiala lärandet ska kunna ske. Det framkommer att det finns en vilja hos förskollärarna att delta i olika former av kollegialt lärande.