Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flersprÄkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie pÄ tvÄ olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansÄg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhÄllningssÀtt kunde frÀmja men ocksÄ hÀmma barns utveckling och lÀrande. Resultatet visade Àven att förskolans miljö och sÀttet pedagogerna organiserade verksamheten pÄ, kunde frÀmja ett interkulturellt lÀrande, i vilket barns kulturella bakgrund och sprÄk sÄgs som resurser och kunde tas till vara pÄ i lÀrandet.

Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Syftet med studien Àr att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehÄll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollÀrarstudenter. Som metod har nio förskollÀrarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgÄr frÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgÄr frÄn frÄgorna vad som sÀgs och hur det sÀgs om handledning. Social praktik, i den hÀr studien förskolan, och diskursiv praktik, dÀr texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhÄllande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet pÄ tvÄ geografiskt olikt belÀgna skolor. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer, en enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att de bÄda skolorna skiljer sig Ät bÄde nÀr det gÀller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lÀrarnas instÀllning till fysisk aktivitet, pÄ de bÄda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla Àr överrens om att den fysiska aktiviteten Àr bra för eleverna men har olika Äsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska ÄtgÀrder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun Àr uppdelad nÀr det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut nÀr det gÀller specialpedagogiska ÄtgÀrder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning om hur specialpedagogiska ÄtgÀrder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en omrÄdeschef, tvÄ rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun dÀr undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, pÄ lokal nivÄ, för att organisera specialpedagogiska ÄtgÀrder.

Sammanfattning. Det senaste Äret har det varit flera uppmÀrksammade mord dÀr anhöriga har spelat en stor roll i rapporteringen. Ett exempel Àr "Arboga-mamman", vars tvÄ smÄ barn blev mördade, och som pÄ nyhetsplats haft en egen dagbok frÄn rÀttegÄngen. Ett annat exempel Àr fallet dÄ Engla, en 10-Ärig flicka blev mördad..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

 Studiens syfte Àr att studera och förstÄ lÀrares roll som normskapare. Studien utgÄr ifrÄn den stÀmplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjÀlp av hermeneutisk metod. Genom att anvÀnda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse. Materialet Àr insamlat via intervjuer. NÄgra olika aspekter som pÄ nÄgot sÀtt berör lÀrarens normskapande roll studeras och dessa aspekter Àr lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra kontaktfamiljer ser pÄ sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fÄtt stöd eller önskar fÄ stöd frÄn SocialtjÀnsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med Ätta kontaktfamiljer frÄn tre kommuner i Stockholms lÀn.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra nÄgot som Àr bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. TvÄ gemensamma faktorer kan utlÀsas i resultatet angÄende vilket kontaktfamiljerna ansÄg var syftet med deras uppdrag. Den ena Àr att kontaktfamiljerna pÄ nÄgot sÀtt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra Àr att de ville bidra till att utöka barnets nÀtverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen bÄde till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera hur samlingen framstÀlls i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag dÀr omsorg,fostran och lÀrande ska bilda en helhet. Vi har anvÀnt oss av en litteraturstudie i form av entextanalys dÀr vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans lÀroplan 1998. Vi anvÀnde oss av ett analysschema dÀr vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lÀrande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lÀrande Ànomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig Äterkommandeaktivitet som innehÄller lÀrande i mÄnga olika former, medan fostran sker mer indirekt.LÀrande i samlingen utgörs till stor del av sprÄkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering dÀr samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.

SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, Ätagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför Àven uppdrag för landstingens rÀkning, inom ambulansalarmering och inom ambulansdirigering. SOS Alarms affÀrsidé Àr att utveckla, erbjuda och utföra tjÀnster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhÀlle.I början av Är 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med mÄlet att utveckla ambulansverksamheten i Sverige. OPAL stÄr för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik Àr den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att Ästadkomma ett effektivt sÀtt att betjÀna en person i behov av vÄrd utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport.OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator.