Ända sedan filmens och senare tv-spelens uppkomst har musik varit en stor del av den upplevelse mediet vill förmedla. Musiken har i dessa sammanhang tjänat en rad olika syften där gemensamt varit att berika upplevelsen för betraktaren. Det här arbetet grundar sig i om musik i olika tempo kan ha någon undermedveten påverkan på spelares prestationsförmåga. Exempelvis om det finns skillnader i hur många poäng spelaren lyckas samla i ett visst spelmoment samt om det går att se skillnader i spelarens reaktionstid och precision beroende på vilken musik hen lyssnar till. Resultatet av undersökningen visar tendenser till att tempot i musiken påverkat spelarna i sitt utförande, men det är svårt att fastställa den egentliga orsaken..

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.

The question formulation for this work has been "is an ice-hockey audience influenced by music during time-outs in a game?". The method was to observe one period with Färjestads BK and Mora IK, but a recording was also made, together with a conversation with the arena DJ. From the recording, the audience reactions were graded from a given scale. The grades were compilated to a diagram that shows the audience reactions in relation to the time, from the first face-off to the final whistle.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?MetodVi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

Servicescape is a research area within service management which processes the effect that the environment has on the service experience. The purpose of this essay is to find out how servicescape, with focus on the ?background music?, affects customer behavior in a clothing retail store. Through manipulation of the background music?s tempo the essay aim to explore to what extent this part of the servicescape a) affect the customers approach and avoidance behavior, b) is affected by customers with a hedonic or utilitarian shopping behavior, c) affects pleasure, arousal and dominance perceptions for the customer, and d) how the servicescape is perceived.Key words: Servicescape, approach-avoidance behaviour, pleasure, arousal, dominance, hedonic-utilitarian behaviour..

Detta arbete syftar till att skapa en bättre förståelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivå på en konsert, och varför dessa ljudnivåer är så pass höga som de är idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fått besvara några frågor om ljudnivån på konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fått svara på bl.a. om de tycker att ljudnivån på konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nästan två tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivån brukar vara för hög.

Syftet med denna uppsats är att med fokus på uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda på hur de två tonsättarna utryckte samma textliga innehåll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gång har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till är att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjälp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjälp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena på Musikhochschule für Künste i Bremen, Tyskland och på Musikhögskolan i Piteå, Sverige..

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar..

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

BakgrundLäroplanen för förskolan föreskriver att musiken ska användas både som innehåll och metod i verksamheten för att främja barnens lärande och utveckling. Trots läroplanens uppdrag får förskollärarstudenter allt mindre utbildning inom musiken och dess användningsområden. Flera olika forskare lyfter fram musikens positiva betydelse för barnens tidiga utveckling. Pedagogerna behöver dock vara medvetna om syftet med musikstunderna för att kunna rikta barnens uppmärksamhet mot det tänkta lärandet, detta enligt den utvecklingspedagogiska teorin som vi har valt att utgå ifrån.SyfteSyftet med vår undersökning var att ta reda på vad verksamma pedagoger har för syften med musikstunderna i förskolan. Ser pedagogerna ett lärande hos barnen genom musiken och synliggör de i så fall för barnen vilka kunskaper de tagit till sig?MetodVi valde att använda oss av self-report som redskap där pedagogerna gavs möjlighet att i lugn och ro skriftligt beskriva hur de använder sig av musiken i sina verksamheter utifrån några frågeställningar.ResultatI vår undersökning fann vi att pedagogerna oftast hade ett medvetet syfte med sina musikstunder och att det förekom både spontana och planerade musikstunder.

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv..

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.