Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar.

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma mobbningen.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat på pedagogernas ingripande, metoder de använder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen får möjlighet att försöka lösa konflikter själva. Vårt tillvägagångssätt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har även använt oss av videoobservationer när möjligheten fanns. Teorin i arbetet är Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv på konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord är viktiga begrepp i vårt arbete. I vårt resultat kan man läsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de går tillväga och om att de låter barnen få möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva. Det står även om förebyggande arbete, hur viktigt det är med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en påverkan vid konflikter. Vår slutsats är att konflikthantering och kommunikation är viktiga kompetenser som behöver tränas upp både hos pedagoger och barn.