SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt även bland de yngsta barnen på förskolan. Syftet med min uppsats är att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmåga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn är stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i åldrarna 2 till 4 år. Undersökningen är kvalitativ och består av en enkät som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har när det gäller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gäller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa barn.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya använder lek i sin undervisning samt deras syn på användandet av lek i undervisningen. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssätt för att ta del av hennes olika undervisningssätt. Därefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda på deras tankar och åsikter kring lek i undervisningen. Vårt resultat visade att pedagogerna använde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssätt. Bland annat gestaltning, sång och rörelse, variation av röstlägen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på i vilka situationer pedagoger främjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen inställning till matematik kommer attpåverka detta. Undersökningen tog plats på tre olika förskolor där sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frånlunchtillfällen där man exempelvis delar frukt, vid uteleken där barnen hoppar hage eller vidpåklädningen när barnet överväger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrämjas bäst genom att pedagoger gör den till något roligt som intresserar barnen och ligger påderas nivå därtill tar till sig deras åsikter och önskemål. Det visade sig också att en pedagogmed mer positiv inställning till matematik finner det lättare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland svenska lärare. Dock finns det ingen likartad forskning om svenska förskolepedagoger. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse, stressupplevelse samt empatisk förmåga i arbetet uppvisade samband hos förskole­pedagoger. En enkätundersökning gjordes där förskole­pedagoger fick besvara frågor angående arbetstillfredsställelsen, stressupplevelsen och empatisk förmåga. För att mäta dessa tre variabler användes ett svenskt instrument Satisfaction with Work Questionnaires samt en empatiskala om vilka känslor de kände för ett barn i tre fiktiva berättelser.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..