The following essay aims to determine what textbooks and teaching media educators in the county of Västerbotten use when teaching the relation between religion and science. Based on educational science theory and through analyzes of factual texts, the teaching materials was examined to determine how much focus they put on the thematic of religion and science. The result shows how the different teaching materials affect this thematic differently. The main conclusion is therefore that students in Sweden could, depending on the teaching materials used in their education, be taught by different standards to reach the same requirements..

Ola Ljunggren: Outslitliga refränger. Om recensenters syn på musiken i 1920-talets svenska revyer, med särskilt fokus på jazzinslag. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap vt 2004. C-uppsats.Musiken i de svenska 1920-talsrevyerna utgör en viktig del av Sveriges populärmusikhistoria, men har tidigare behandlats vetenskapligt i mycket liten utsträckning. Syftet med detta arbete är att undersöka de samtida recensenternas syn på revymusiken, det vill säga revykupletter och -visor, särskilt beträffande eventuella jazzinslag.

Denna kvalitativa intervjustudie handlar om hur man, med sångundervisning, kan stärka elevers självförtroende.Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur självförtroende och självkänsla samverkar med sångundervisning. Vi ville se hur sångelevers självförtroende har påverkats under ett längre tidsspann och av olika perioder i livet. Våra frågeställningar syftar till att få en fördjupad insikt i hur sångundervisning samspelar med självförtroende, vilka begrepp och hur samtalet om sångundervisning, dess diskurs kommer till uttryck.Vi har intervjuat sex musikhögskolestudenter med inriktning sång. Vi kom fram till att avgörande för dem var att läraren gav dem bekräftelse i form av positiv feedback och det, i sin tur, har påverkat deras självförtroende i fortsatta musikstudier..

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning.Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna..

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur små barn samspelar i leken. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och språkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de små barnen. Uppsatsens frågor är: - Vad händer i samspelet mellan barnen när de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och språkligt? - Hur ser några pedagoger på samspel, lek och hur barnen använder sina kognitiva och språkliga kompetenser i just samspelet i leken? - Vad säger pedagogernas beskrivningar om syn på barn och mer specifikt barns samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, från två olika förskolor.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se..

Titel: Studentbloggens i sitt sammanhang ? En studie av tio studentbloggar, deras tema ochutformning på tre olika universitetFörfattare: Lisa BergenfelzUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid GöteborgsUniversitet (JMG)Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Ulrika AnderssonSidantal/Antal ord: 44 sidor/15 487 ord inklusive källförteckning samt bilagor.Syfte: Syftet med studien är att göra en genomlysning av olika former av studentbloggar somåterfinns på universitet i Sverige för att skapa förståelse hur det fungerar då ett personligtmedium används inom en organisatorisk kontext.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av studentbloggar med hjälp av Ethnographic ContentAnalysis (ECA).Material: Tio utvalda studentbloggar ifrån Linköpings Universitet, Karlstad Universitet ochUppsala Universitet.Huvudresultat: Arbetet med studentbloggar skilde sig åt mellan de tre universiteten. De hadeolika former av avtal med studenterna som bloggade, publiceringsplattform skilde sig åt ochpresentationen av studentbloggen på hemsidan varierade. Detta påverkade studentbloggenssammanhang och hur anknuten studentbloggen var till universitetet.

Uppsatsen behandlar den allt viktigare förmedlingsformen företagsförmedling. Denna uppsats är inriktad på frågan var vägledning kan hämtas då parterna inte har avtalat vad som ska gälla dem emellan. Med andra ord ett försök i att bringa klarhet i vad som utgör dispositiv rätt vid företagsförmedling. Uppsatsen är särskilt inriktad på frågan om liknande principiella överväganden så som de kommer till uttryck i de civilrättsliga bestämmelserna i fastighetsmäklarlagen och i rättspraxis gör sig gällande för företagsmäklare. I de fall fastighetsmäklarlagen inte lämpar sig för analogier, utreder uppsatsen från vilka lagar och principer vägledning kan hämtas..

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera äldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av äldreomsorgen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ äldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och ett deduktivt arbetssätt har använts för att belysa empirin med hjälp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhålla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhälle.

Den här studien undersöker gestaltningar av förskolans samhällsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen består av åtta analyser av bilderböcker indelade i två olika tidsperioder, den första tidsperioden är 1976-1987 och den andra tidsperioden är 1998-2011. Syftet med studien är att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förändras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förändrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar på att samhällets ideologi har haft påverkan på hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..

Teaterlärare på gymnasiets estetiska program har mycket knapphändiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. Frågan är hur teaterlärarna under dessa omständigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer hur två teaterlärare bedömer och betygssätter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgång av betygens utveckling i skolan från relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvärlden om vilket system som skall råda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. Lärarna vilar sin bedömning på fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd från kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.