Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär..

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang.

Detta är ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan också beskrivas som en information och vägledning för dem som är intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med någon form av funktionsnedsättning. Arbetet belyser även aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? där individen ställs i centrum och får möjlighet att utveckla sina funktionella förmågor i sin egen takt.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande.

Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av sammanhang. Ett äldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.

Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..

Syftet med det här arbetet är att söka svar på frågan vad vuxna som går och tarsånglektioner i grupp i en privat sångskola har för mål och drivkrafter i sittmusicerande. Undersökningen bygger på tre intervjuer och en mailenkät.Resultatet visar att de mål personerna i undersökningen har med sina musikstudier inte iförsta hand handlar om att man vill bli musiker och stå på scen. Det handlar mer om enönskan att få in mer musik i sin vardag, men man vill också utvecklas i sitt musicerandeoch man vill se hur bra man kan bli. Undersökningen visar också att det ofta handlar omatt man vill få ett större musikaliskt självförtroende, få en stund för sig själv, få göranågot som man känner att man mår bra av, ha roligt och träffa andra med sammaintresse. Genom att ta lektioner kan man också skapa sig en musikalisk identitet.Undersökningen visar också att ett privat alternativ kan vara ett komplement tillstudieförbundens och kyrkornas verksamheter med studiecirklar och körer..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Stora krav ställs på lärare i dagens samhälle. Genom att studera hur lärare mår kan faktorer som påverkar deras hälsa upptäckas. Ett sätt att undersöka det är mäta deras känsla av sammanhang (KASAM). I denna studie har undersökts den känsla av sammanhang lärare i grundskolan har i sitt yrkesliv. I studien användes en enkät som delades ut till 60 lärare som var verksamma inom årskurs ett till sex på tre olika grundskolor i Luleå kommun, varav 43 lärare besvarade enkäten.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-,Social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pSammanfattningRelationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang.32 sidor.Författare: Tova Heiniemi, Sirje KarjelHandledare: Åsa Källström CaterSyftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Det finns en rad satt att beskriva gallringsformen. Ofta används begreppet gallringskvot i dessa sammanhang utan att närmare ange vilken metod eller definition som använts for att beräkna den. Detta kan lätt leda till att missuppfattningar uppstår. Denna studie belyser olika definitioners känslighet for bland annat beståndsstruktur, gallringsform och stickvägsavstånd. Studien innehåller dessutom en jämforelse mellan olika metoder att mäta och uppskatta gallringskvoten i ett bestånd.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.