Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär..

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att göra transkriptioner av verk skrivna för accordeon med nioradig bas-sida till accordeon med sexradig bas-sida. Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965) har transkriberats och en tidigare gjord transkription av Volker von Ohlen har använts som referens. Resultatet redovisas i form av notexempel och en inspelning av det transkriberade verket. Transkriptionen handlar till stor del om bevarande eller utveckling av klang och musikaliskt flöde. Transkriptionen har kommenterats av två verksamma accordeonister och visar på både traditionella och nyskapande lösningar..

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år.

Uppsatsen syftar till att söka svar på hur viktigt det är att människan i vårt samhälle ser på sig själv som en musikalisk individ och hur viktigt det är att andra också gör det. Spelar musikaliteten någon roll för oss människor eller är det kuriosa, något extra och roligt som vissa har stor glädje av men som andra inte saknar i någon större utsträckning? Forskningsfrågorna som använts är: Vad händer när man får veta att man är ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förändrats från andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras på teorier om musikalitet och identitet. Metoderna är kvalitativa och utgår från narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berättelseanalys vilken även skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berättelser som ligger till grund för studien kommer från sex informanter i åldrarna 18-58.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod:Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande.

This essay focuses on the film Joker (2019) directed by Todd Phillips. It examines the narration and the use of music as a narrative device to discuss questions about identification and perception through close textual analysis. The aim is to research this in combination with the film?s complex storytelling and unreliable narration. The essay use several narratological and psychological theories as well as psychopathology.

 Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i. .

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

I detta arbete har vi undersökt på vilka sätt fyra olika musiklärare arbetar med ensemblespel inom ämnet musik på högstadiet. Syftet med undersökningen var att se hur en väl fungerande undervisning baserad på detta arbetssätt kan gå till. För att samla in data har vi använt en metod i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att ensemblespel är en bra metod att bygga musikundervisningen kring och att undervisningsformen med lätthet kan styrkas i läroplan samt kursplan. Arbetet ska även kunna fungera som en källa till idéer för den som vill arbeta med ensembleverksamhet inom högstadiet med de ramfaktorer detta innebär, men inte vet hur detta skulle kunna gå till.