Med denna uppsats ämnar jag att designa fiktiva stammars utseende genom att basera deras utseende på existerande stammars visuella attribut och kulturer, genom en analys. Verket består av en serie bilder som innehåller karaktärsdesigner till det fiktiva spelet ?Feral?. Texten inleds med idén bakom verket och tankar om hur olika människor relaterar till kläder. Efter det så tas syftet och de mål som har definierats upp.

I denna studie granskas hur sånglärare och sångelever på musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser på sångfenomenet gemensam sång och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av 13 stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var i blandade åldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sång. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhålla sig till i ämnet, däremot har vi läst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sången.Vi fann att samtliga sånglärare anser att gemensam sång är en god undervisningsform för att stärka elevernas självförtroenden. De anser även att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att våga stå framför andra samt att både ge och ta konstruktiv kritik. Både sånglärarna och eleverna anser att gemensam sång var ett viktigt komplement till den individuella sångundervisningen för att utvecklas och bli bättre på sitt instrument.

Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre från musikskolan och en från gymnasiet ? och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

Mitt projekt har gått ut på att producera en ljudberättelse för barn utifrån en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lämpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att få ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sållat bland otaliga röstskådespelare runtom i landet efter de röstkaraktärer jag eftersökt för rollerna i ljudberättelsen och spelat in och handlett dem jag ansåg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberättelsen, och spelat in dem både i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att eftersträva en kommersiell produktion så mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort även om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det så har produktions- arbetet utifrån min sida blivit behandlat precis som om det vore det.

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt.

Uppsatsens målsättning var att försöka hitta lösningar på rotinträngnings-problemen genom ett ökat samarbete mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna. Uppsatsen har till stor del byggts på de intervjuer som genomförts i de olika kommunerna. De fyra kommunerna som undersökts är: Malmö, Skövde, Katrineholm och Växjö. Genom intervjuerna i dessa kommuner har jag funnit mönster till hur samarbeten mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna utvecklas. En modell för hur samarbeten ska inledas och utvecklas i kommunerna har sedan föreslagits.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och djur.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll.

Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision är att öka elproduktionen av vindkraft från ca 3 TWh/år till 30 TWh/år på 10 år vilket är en markant ökning. Detta medför installation av många vindkraftverk, både i stora fria ytor men även i urbana miljöer. Många delar av centrala Stockholm är under utveckling, där vissa stadsdelar ligger mer strategiskt än andra och här bör man utnyttja vindförhållandena maximalt.Rapportens syfte är att undersöka om förutsättningarna för installation av småskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsättningarna finns har elproduktionen för två vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i området genomförts. Vidare har olika användningsområden utretts.De undersökta modellerna har visat en årlig på produktion på 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivån som uppfattas ligger under den tillåtna gränsen i stadsmiljö.

AbstractMartin Q Larsson. Ars Subtilior i ny belysning. Magister Zacharias' Sumite karissimi. Uppsala: Musikvetenskap  l998. 60 p.Vid slutet av 1300-talet levde och verkade ett antal tonsättare/poeter i södra Frankrike, Italien samt på Cypern, som kallade sig själva och sin konst Ars Subtilior ? den subtilare konsten.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna.Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

Mitt projekt har gått ut på att producera en ljudberättelse för barn utifrån en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lämpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att få ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sållat bland otaliga röstskådespelare runtom i landet efter de röstkaraktärer jag eftersökt för rollerna i ljudberättelsen och spelat in och handlett dem jag ansåg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberättelsen, och spelat in dem både i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att eftersträva en kommersiell produktion så mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort även om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det så har produktions- arbetet utifrån min sida blivit behandlat precis som om det vore det.