AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag väljer ut blivande artister inom populärmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte är att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populärmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som påverkar deras val, vilka av dessa som är av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra A&R-anställda på fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar skivbolagens val.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

This essay discusses sentiments underlying choices to sing in women's choir. The focus is on the female choir La Cappella from Uppsala, which is run at a professional level to constitute one of the premier choirs in the country. The La Cappella members and their conductor participated in a survey with questions about how they view their own role as a singer or conductor in a choir. The questions that this paper is based on are the following: Why choose to sing in the choir? How do the Community and the social network between women affect their decision to sing in a women´s choir? Has the sound of the chorus played an important role in the choice of choir? Interwoven in the text, I discuss and compare La Cappella with choir Flora, a Finnish-Swedish women's choir..

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lär sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lärstilar samt visa på vilka konsekvenser detta får i rollen som musiker, men också som pedagog.Frågeställningarna handlar om hur olika gitarrister lär sig sitt instrument utifrån ett figuralt eller formellt tillvägagångssätt med anknytning till Musikalisk- rytmisk intelligens, vad som händer när man övar utifrån sina minst utvecklade kompetenser och varför det är bra att som pedagog och musiker känna till olika lärstilar. Utifrån dessa frågeställningar diskuterar vi våra skillnader som gitarrister och individer utifrån teorin om multipla intelligenser, definierar våra olika lärstilar och vad för typ av lärande som har ägt rum i vår undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lärandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer från Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi använder också studiematerial från Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie på hur vi själva arbetar för att utveckla de områden där vi funnit uppenbara utmaningar.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det Musikaliska lärandet. Förskolebarns Musikaliska utveckling påverkas av förskollärares Musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna Musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens Musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar Musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med denna studie är att redogöra för mitt karaktärsarbete under höstterminen 2012 med slutproduktionen ?Cosi fan tutte? av W. A Mozart.Frågorna i denna studie var: Vilka verktyg behöver operasångaren/sångerskan för att skapa en trovärdig operakaraktär anser regissören? Är de övningar och uppgifter vi fick göra innan repetitionsarbetet påbörjades baserade på någon specifik skådespelarteknik? Hur uppstod idén till att lägga in gudarna Venus och Mars som två nya karaktärer i ?Cosi fan tutte?? I denna uppsats har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervju. I studien har jag intervjuat regissör Mira Bartov som regisserade ?Cosi fan tutte? vid Högskolan för scen och musik i Göteborg höstterminen 2012..

In his master thesis, Johan Jutterström pursues an anti-aesthetic and ethic artistic process. He?s using mainly three different strategies; reasoning through text, composing for ensemble, and solo improvising on the saxophone. Through composing the piece for 12 musicians Trästolen, Jutterström tries to erase himself and his taste from the music. In that endeavor he looks to physics as a catalyst.

Detta är ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan också beskrivas som en information och vägledning för dem som är intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med någon form av funktionsnedsättning. Arbetet belyser även aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?Musikalisk rörelseterapi? där individen ställs i centrum och får möjlighet att utveckla sina funktionella förmågor i sin egen takt.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens Musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar Musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Skådespelaryrket kräver mycket av en människa både intellektuellt, färdighetsmässigt och fysiskt. Det förväntas också ofta av en skådespelare att vara Musikalisk. Musikalitet kan yttra sig på olika sätt. I skådespelarsammanhang vill jag påstå att musikalitet kan finnas i allt från texthantering till hur man rör sin kropp. Jag är rytmikpedagog, men har också arbetat som skådespelare.

Syftet med det här arbetet är att söka svar på frågan vad vuxna som går och tarsånglektioner i grupp i en privat sångskola har för mål och drivkrafter i sittmusicerande. Undersökningen bygger på tre intervjuer och en mailenkät.Resultatet visar att de mål personerna i undersökningen har med sina musikstudier inte iförsta hand handlar om att man vill bli musiker och stå på scen. Det handlar mer om enönskan att få in mer musik i sin vardag, men man vill också utvecklas i sitt musicerandeoch man vill se hur bra man kan bli. Undersökningen visar också att det ofta handlar omatt man vill få ett större Musikaliskt självförtroende, få en stund för sig själv, få göranågot som man känner att man mår bra av, ha roligt och träffa andra med sammaintresse. Genom att ta lektioner kan man också skapa sig en Musikalisk identitet.Undersökningen visar också att ett privat alternativ kan vara ett komplement tillstudieförbundens och kyrkornas verksamheter med studiecirklar och körer..

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.

Föreliggande arbete inriktar sig på kommunikation mellan sångare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrån det multimodala och designteoretiska perspektivets syn på kommunikation och lärandeförutsättningar. Med hjälp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble på högskolenivå har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som används samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lärandeprocessen och att det, för egen del, är sången som verkar som den främsta kommunikatören i det här sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om säkerhet eller osäkerhet i form och melodi samt fungerar som en vägledning om var jag befinner mig i lärandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn på bra lärandeförutsättningar samt vad kroppsspråk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .