Sökresultat:
238 Uppsatser om Musikalisk verkstad - Sida 15 av 16
Antropologen som aktör på biståndsfältet : En studie av antropologens position, upgifter och roller på biståndsfältet.
Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.
Production system mapping for product design
Detta examensarbete är resultatet av en utredning av produktionsbegränsningar och produktutveckling på Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Produktionssystemet på Volvo CE genomgår en stor förändring då det går från att fungera som en funktionell verkstad till att bli flödesinriktat. Detta gör att helt nya krav ställs på produkternas konstruktion och utformning. Det är nu inte möjligt att anpassa maskinerna eller operationsföljderna efter artikeln i samma utsträckning som tidigare, man kommer att vara tvungen att anpassa artiklarna efter produktionslinan. Därav har en litteraturstudie inom Concurrent Engineering gjorts som belyser hur man bör jobba som organisation och vilka verktyg man har till sitt förfogande, för att utveckla produktionsvänliga produkter.
Dolda fel försäkring för näringsidkare vid försäljning av häst : Konsumnetköplagen i förhållande till försäljning av häst
Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.
Musikalisk känsloresa - En studie i hur musik kan skapas och associeras med känslor
Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in på detta musikaliska arbete, vars utgångspunk har varit att utröna om man med hjälp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika känslostämningar. Det känslomönster som jag har försökt återspegla i min komposition är hämtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med två kompositörer angående deras syn på känslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom områdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundläggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan påverka vår känslostämning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda på hur känslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.
Pedagogers didaktiska val utifrån barns olika sätt att lära sig läsa och skriva
SammanfattningVi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap.
När musik fungerar : en samhällsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik
Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.
Let´s twist again: Elevers kollaborativa lärande på fritids
Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.
Miljö- och kostnadseffekter av att använda höghållfast stål i taket på Swedbank Arena
Examensarbetet är en studie av den fasta delen av takkonstruktionen i Swedbank Arena. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur valet av att använda höghållfast stål påverkat kostnader och miljö under hela konstruktionens livstid. I undersökningen har takkonstruktionen dimensionerats med tre olika alternativ där andelen höghållfast stål i konstruktionen har varierats. Nedan beskrivs översiktligt de stålsorter som alternativen är uppbyggda av. - Alternativ A innehåller endast konventionellt stål som har sträckgräns 355 MPa.- Alternativ B är det alternativ som byggts i verkligheten. Den verkliga konstruktionen innehåller stålsorter med sträckgränser mellan 355 MPa - 900 MPa.- Alternativ C innehåller en större andel höghållfast stål än den verkliga konstruktionen.
Flödesgrupper och andra framgångsfaktorer för ökad flexibiltet i verkstäder utifrån ett Lean-perspektiv
I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende på flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts på tre tillverkningsföretag där man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten från fallstudierna kan konstateras att företag med hjälp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhållit liknande fördelar med avseende på flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket är indirekt kopplat till flexibilitet i både volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhållas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsesträckor för operatörer när maskiner flyttades närmare varandra till flödesgrupper.
Pianoundervisning genom genren? : En intervjustudie av lärares syn på sig själva och sin undervisning inom klassiskt piano och afropiano
Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.
BIM som Informationsbärare in i Förvaltningen : En studie vid Forsmarks Kraftgrupp
BIM, Building Information Modeling, börjar vinna mark inom byggbranschen i Sverige och är en vedertagen process i vart och vartannat byggprojekt. Forsmarks Kraftgrupp står inför både upprustningar av sina anläggningar och nyproduktion av bland annat kontor, verkstad och hotell. BIM framstår nu som en lukrativ metod för att dra ner på projektkostnaderna, men även för att få ytterligare ordning och struktur på den enorma mängd dokumentation som ackumulerat under de dryga trettio åren av drift.Syftet med detta arbete är att ta fram ett underlag för implementering av BIM på byggkonstruktionskontoret på Forsmarks Kraftgrupp, som även ska kunna användas för att marknadsföra BIM utåt i organisationen. Målet är att peka på nyttan av att tillämpa BIM på Forsmark, med särskild fokus på förvaltning. Som undersökningsmetod har simulering, intervjuer och platsanalys av Forsmark valts.Då Forsmarks befintliga byggnadsbestånd är omfattande krävs konsensus kring hur framtida förvaltningsmodeller bör se ut och hanteras.
Med motiv som tema: om bearbetning av musikaliska idéer
Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.
George Gershwin och den symfoniska jazzen : Etablering av ett musikidiom
AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populära inslag företrädesvis jazz, kunde vara så pass framgångsrik? Den frågan ligger till grund för uppsatsen, där huvudsyftet är att visa hur den amerikanska tonsättaren George Gershwin (1898-1937) med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.
Röd/Blå : Beskrivning och reflektioner kring ett inspelningsprojekt
Röd/Blå (AECD1091) är ett album och examensarbete av producent/musiker Pekka Tuppurainen och hans kvintett med Magnus Broo, Mikko Innanen, Aki Rissanen och Joonas Riippa. Albumet spelades in i januari 2009 och släpptes i april 2010. Projektets första utgångspunkt var konceptuell och hade kontrasttänkande, covers på David Bowie-låtar och det kalla kriget som en sorts bakgrund. Genomförandet av ide?n var dock inte problemfritt: genom processen uppstod det flera kreativa dilemman och slutresultatet blev ganska annorlunda än som tänkt i början av processen.
Målarens musik - Harmoniska metoder för modal musik
Title: Strokes of music - Harmonic methods for modal music.The aim of this paper is to develop harmonic methods for music based on different modes or scales. It begins with an exploration of the music of Claude Debussy and then goes on with other methods and scales and also includes an analytic chapter and results at the end. With "strokes of music" I mean a musical technique, which has some parallels to how a painter can choose colors and palettes to express what he is looking for ? the freedom to choose between colors and palettes, or in music tones and scales ? to move between them by sudden or leading modulations, from the diatonic scales with alternative formations, to the symmetric spheres, to the melodic pentatonic scales and other alternative new formations, using plateauic solutions or chords in diatonic, functional and non-functional progressions. A scale can be used as tonality or subordinated and the harmonic rhythm can be both with no movement and fast paced.Syftet med detta dokument är att utveckla harmoniska metoder för musik som bygger på olika modus eller skalor.