Syftet med detta arbete är att på djupet gå in i en sångcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter från Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning på 2000-talet? är en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgångspunkt växer fram: hur jag har lärt känna Garborgs och Griegs gemensamma karaktärer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra dem inför en publik 110 år efter att de skrevs. Det primära målet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. En frågeställning är vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i särskola. I undersökningarna kom det fram att svag begåvning, tal- och språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kunde tillsammans med andra svårigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i särskola.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem..

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

This study explores how music can be seen as a vehicle for religious faith. How does music transcend beliefs and messages from God to humans, and how can it be used as a way of interpreting and recognizing the supreme, ultimate existence that people refer to as ?God?? Music has been used as an important expression in religious cults throughout times. It has been used as a healing force, in accordance with what has been said about God's willingness to heal humans. Historical examples include Paul, Origen, St.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt..

SammanfattningVi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.