Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg?s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Det salutogena perspektivet på hälsa fokuserar på att förklara varför människor behåller sin hälsa trots att de utsätts för en mängd stressorer, till skillnad från de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (känsla av sammanhang) hos lärarstudenter (N = 301). KASAM är ett ofta använt mått på hälsa som tillsammans med frågor rörande studentens liv och uppväxt samt frågor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkät som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte på några signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller några samband mellan KASAM och social bakgrund.

The main purpose with this Master's thesis has been to through a case study investigate and analyze the music library activity at the Public Library in Lund, in order to find out according to which ideas and principals this activity is run by. It also discusses how you at the music department handle your task as intermediary of music and how well this coincides with the users expectations. To give the research more depth a special analysis has been made, assuming the perspective of the B&I-researcher Sanna Taljas' three perspectives regarding the music department. She identifies three perspectives in maintaining a music library, which she calls the general education, alternative and demand repertoire.The examination is based on an empirical research, where five librarians were interviewed and fifty users have responded to a survey, but the essay also includes a literary study carried out to explore which ideas there are regarding the music department's missions and roles in the existing literature.Librarians and the user's opinions coincide quite well. What distinguish the most are the opinions surrounding the competency of the music library.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.