Syftet med mitt examensarbete har varit att skriva, arrangera och spela in Musik till Tritons kommande debutskiva, Beneath Our Feet. Arbetet besta?r av tva? delar, en skriftlig del da?r jag redogo?r fo?r dels en sammanfattning av den fo?rberedande kursen 2012, som legat till grund och mo?jliggjort mitt arbete. Dels ocksa? huvudarbetet under 2013 da?r jag i egenskap av projektledare, producent och Musiker genomfo?rt den studioinspelning som utgjort va?rt ma?l.Den andra, konstna?rliga och klingande delen av mitt arbete gestaltas av de 8 la?tinspelningarna jag tillsammans med Triton a?stadkommit i Studio 2 pa? KMH..

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i Musik. Avsikten med arbetet har varit att härleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och på det viset klargöra samband, vilka kan underlätta för förståelse och omsättning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanställning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet från upplevelse till teknisk påverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka är avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i någon mån kan påverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika Musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Alla lyssnar vi på Musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett Musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva Musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av Musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av Musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Den här uppsatsen handlar om en viktig aspekt i instrumentalundervisningen - övning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon viss ålder då man lär sig att öva,hur det går till, om man övar för någons skull och vad man måste ha lärt sig för att kunna öva.Undersökningen bygger på elva intervjuer med högskolestuderanden på Musiklärarprogrammetsom har intervjuats om sin väg till den övning de har idag.Undersökningen visar att resultatet av processen att lära sig öva kommer ganska sent iMusikutbildningen samt att de intervjuade studenterna har liknande orsaker till att de börjadeöva mer metodiskt. Orsakerna visade sig vara bland annat sökningar till nya utbildningar, elleren önskan att utvecklas mer på sitt instrument..

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, Musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva Musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Undersökningen handlar om hur de enskilda Musiklärarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen träffar och undervisar sina elever individuellt en gång i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande på hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsättningar och behov. Pedagogerna kan använda sig av ett anpassa material, se om eleven har svårigheter att lära in vissa moment i Musiken. Pedagogerna kan även se till elevernas olika inlärningsstilar och väla en undervisningsmetod som passar till elevens inlärningsstil..

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Att filmMusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har Musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmMusiken undersöker jag hur olika typ av Musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmMusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att göra transkriptioner av verk skrivna för accordeon med nioradig bas-sida till accordeon med sexradig bas-sida. Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965) har transkriberats och en tidigare gjord transkription av Volker von Ohlen har använts som referens. Resultatet redovisas i form av notexempel och en inspelning av det transkriberade verket. Transkriptionen handlar till stor del om bevarande eller utveckling av klang och Musikaliskt flöde. Transkriptionen har kommenterats av två verksamma accordeonister och visar på både traditionella och nyskapande lösningar..

This work is about Cuban music and my relationship to it. My study contains two different parts. In the first one I try to give a short summary of Cuban music history. The second part is about possibilities and problems that can arise in the meeting with foreign cultures. I have focused on three themes: Music and respect, cultural encounters and travelling, and communication.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en människa men kan också skapa en inre konflikt när det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete är att studera sätt att skriva låtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska Musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som händer om jag i mitt Musikskapande försöker använda mig av mina identiteter, eller rättare sagt, hela min identitet på olika sätt. Projektet består av låtskrivande som resulterat i sju låtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar på och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gång har jag analyserat huruvida och i så fall på vilket sätt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i låtskrivandet och arrangemangen.

Under hösten 2012 och våren 2013 har jag analyserat och skapat ?otajt? Musik inom genren hiphop/R&B. Jag har undersökt hur man kan gå tillväga för att flytta anslag från sina noterade ursprungslägen med syftet att skapa nya sväng och förhållningssätt till timing. Arbetet resulterade i ett framtagande av några olika sätt att tillämpa vad jag kallar för ?modifierade notvärden?.