Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny Musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, Musikproduktion, pop-Musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny Musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-Musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya Musikgenrer för att bredda mina Musikaliska kunskaper..

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda Musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och Musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med Musik tillsammans med barn. Resultatet visar att Musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder Musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Det är väldigt populärt att spela upp Musik på YouTube. För flitigaMusikanvändare finns en tydlig nackdel vid Musikanvändning på YouTube, eftersom tjänsten ursprungligen är skapad för enbart hantering av videoklipp. I denna uppsats har det undersökts hur YouTube kan förbättras för användaresom nyttjar tjänsten till uppspelning av Musik. Studien grundas på litteraturstudier och en förundersökning gjord på 34 personer, där 97 % använder YouTube till Musiklyssning. Genom att tillämpa metoder somanvänts för studien har det blivit möjligt att ta reda på vad som värdesätts vid organisering och uppspelning av Musik.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst Musik och fått verktyg för att arbeta med Musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av Musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda Musik för att stödja undervisningen.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i Musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under Musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till Musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av Musik. Jag fick även ett intresse för hur Musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under Musikstunder.Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till Musik och om de använder Musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till Musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda Musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder Musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling..

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på Musik och sin egen Musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till Musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med Musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte Musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på Musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som Musikalisk och två såg sig som mindre Musikaliska.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarMusik och folkMusik i ett Musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige när Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sätta festivalen i ett kulturpolitiskt och Musikhistoriskt perspektiv.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om Musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om Musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom Musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att Musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med Musik i förskolan och att Musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med Musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, Musik, språkutveckling..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur jag som kyrkoMusiker kan tänka när jag fritt får välja Musik till en begravning. Jag har utgått från två frågeställningar: vad som avgör om ett stycke passar på begravning och vad jag som kyrkoMusiker kan tänka på när jag fritt får välja Musiken till en begravning. Jag har arbetat utifrån mina egna åsikter och tankar angående begravningsMusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrån ett begravningsMusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till är att lugn Musik; Musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; Musik där solostämman kommer ?inifrån? Musiken och Musik som innehåller nedåtgående motiv passar som begravningsMusik..

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande Musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som Musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av Musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med Musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till Musik och använder Musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger Musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Studien visar att strategiskt arbete med Musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och Musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till Musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till Musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att Musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av Musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och Musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk Musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny Musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, Musikproduktion, pop-Musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny Musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-Musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya Musikgenrer för att bredda mina Musikaliska kunskaper. .

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på Musik som metod för språkutveckling. Lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på Musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring Musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring Musik samt vilken betydelse Musiken har för barns språkutveckling.