Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade Musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till Musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska Musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av Musikteori som enskilt ämne på de svenska Musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i Musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i Musiklära och satslära från olika år på Ingesunds Musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder Musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju Musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju Musikstycken fungerar som filmMusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den Musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva Musik till ro?rlig bild i framtiden.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras Musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ?identitetsmarkör?, ?umgänge?, ?autenticitet? och ?glädje? - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest.

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt Musikintresse och en gemensam erfarenhet om att Musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att Musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med Musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där Musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med Musik i förskolan, vilket syfte de har med Musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur Musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till Musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i Musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla Musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana Musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom Musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en Musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens Musikskapande.

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på Musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade Musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av Musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur Musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om Musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är: ? Hur kan Musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk? ? På vilket sätt kan Musiken bidra till elevernas språkinlärning? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen är material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, Musik och pedagoger..

The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I?ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur man på bästa sätt kan bearbeta Rodrigos Musik med Concierto de Aranjuez som utgångspunkt, för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för gitarr. De idiomatiska problemen uppstår i allmänhet när tonsättaren inte har tillräcklig kunskap om instrumentet som han skriver för. En analys av fyra gitarristers inspelning av verket, däribland min egen, ledde fram till slutsatser om hur typiska idiomatiseringar kunde utföras. Dessa gick även att applicera på Rodrigos Musik i allmänhet eftersom problematiken i Concierto de Aranjuez inte är unik för endast detta verk. Uppsatsen skulle också ge en bild av gitarrens begränsningar och möjligheter till förmån för nutida tonsättare såväl som för gitarrister..

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehåller Musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen är en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre Musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som Musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till Musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.