Studiens syfte är att i två skolor undersöka hur sex pedagoger använder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrågeställningen är: hur kan musik användas pedagogiskt för att stimulera estetiska såväl som utomestetiska lärandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar på tydliga samband mellan musik och inlärning där musiken både direkt och indirekt förstärker förmågor hos eleverna. I litteraturen pågår en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmåga att förstärka utomestetiska läroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frågor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lärande eftersom olika läroprocesser blir informella.

Studien grundar sig på vår hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien används både en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har även genomfört fokusintervjuer med 19 elever i år 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprätthåller könsstereotypa mönster.Syftet med studien är dels undersöka om det finns några könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det går att upptäcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten från studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.Våra resultat sätts i relation till läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Avsikten med uppsatsen är att utvärdera och analysera implementeringen av en ny teknologi, vilken befinner sig i en nätverksdriven marknad. Studien ämnar se till de överväganden företag står inför vid implementering av Anototeknologi, förändringar som implementeringen medför samt de för- och nackdelar som uppleves. För att nå syftet med denna undersökning används kvalitativa intervjuer uppdelade i två fall med två slutkunder till företaget Anoto. Teorierna som används och ställs mot empirin är disruptiv, plattforms teori, nätverkseffekter, switching cost & TCO. Uppsatsens empiriska material består av kvalitativ data erhållen från intervjuer med två Anotopartner: Penboosts Solutions AB och Catrel AB, två slutkunder: Würth Svenska AB och Hemtjänsten i Sundbyberg, tre användare av Anotopennan: två Würthsäljare och en hemtjänstarbetare, samt sekundärdata erhållen från de undersökta företagens hemsidor och annat informationsmaterial.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om användningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte är att beskriva utvecklingen av området matematik och musik i ett lärandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom området.För att få en bild av elevers uppfattningar har jag att använt mig av en kvalitativ metod, där det viktiga är att tolka och förstå elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna få en uppfattning har jag utformat två lektioner med bråkräkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bäst kunna fånga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Vad innebär musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollärarna ansåg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. Glädje, inlevelse och spontanitet är även en viktig del i musik och rörelseverksamheten, något som förskollärarna genomgående tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vår studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare kan ta hjälp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet är byggt på kvalitativa intervjuer med tre lärare som arbetar i förskoleklass (sexåringar) respektive årskurs ett i grundskolan. Samtliga lärare använder musik i skolan, men vet inte alltid varför. Något de var säkra på var hur stor roll sång och musik kan spela i till exempel språkinlärningsprocessen. Jag ville ta reda på med vad och hur lärarna arbetar med musik, varför de använder sig av musik och vari begränsningarna ligger för att använda musik i skolan.

Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing..