Denna uppsats handlar om musikaktiviterna i förskolan på två skilda orter i Sverige, den ena i en universitetsstad och den andra i en mindre ort på landsbygden. Uddén (2001) anser i sin undersökning att musikkunskapen och användandet ute i skolorna har blivit begränsad. Frågor jag söker svar på är vilka musikaktiviteter det kan finnas på en förskola och hur deplaneras och i vilket syfte. Förskollärarna får även beskriva hur de ser på barnens musikaliska lärande och skapande i förskolan. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare varav två av dem arbetar på samma förskola men på olika avdelningar.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

?Musik för språket? ? En studie om språkutvecklingsarbetet vid fyra förskolor? skriven av Frida Bengtsson och Desirée Strandh handlar om olika metoder som förskollärare använder för språkutveckling. Vi har gjort en studie med utgångspunkt i samlingar med fokus på språkutveckling. Vi har försökt se samlingssituationerna dels ur förskollärarnas perspektiv men också ur barnens egen synvinkel. Våra undersökningsverksamheter var fyra till antalet, två stycken med profileringen språk och de andra två med musikinriktning.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärlig projekt i vilken upphovsmannen arrangerade ett antal låtar ur afroamerikansk tradition för symfoniorkester. Syftet var att undersöka arbetsprocessen vid överföring av denna typ av musik till detta specifika medium. Metoden som användes var skisser och intervjuer med professionellt verksamma arrangörer som underlag för att skapa och analysera det konstnärliga materialet. Arbetet resulterade i en konsert den 3:e mars på Nybrokajen 11 i Stockholm 2011. Nyckelord: arrangering, afroamerikansk tradition, symfoniorkester, arrangörer, popmusik.

Musik används ofta för att presentera och förstärka narrativet i både film och spel. Det innebär till exempel att den får publiken eller spelaren att känna vissa känslor, att den presenterar underliggande narrativa element eller markerar specifika rörelser i bilden. Syftet med den här rapporten är att jämföra spelmusik och filmmusik ur ett narrativt perspektiv. I denna jämförande studie intervjuas åtta testpersoner som får spela en spelsekvens och titta på en kort film tagna från spelet The Elder Scroll V: Skyrim (2011), båda med musik speciellt skriven för undersökningen. Det som sedan utvärderas är om testpersonerna upplever några skillnader i det musikaliska narrativet och i så fall på vilket sätt de gjorde det.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli ännu mer effektiv. Under nästan två månader skrev jag tre låtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken låtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig själv tydliga tidsgränser och använda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik än vad jag någonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rätt verktyg så kan jag producera betydligt mer material än vad jag tidigare hade vågat tro..

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

The purpose of this study was to investigate whether students? previous musical knowledge affected the rating achieved in the subject of music. My empirical material consists of interviews with three professional music teachers in local secondary schools. Two of the three teachers felt that they were not able to devote time for the students who had previous musical knowledge. Students from all schools said that teachers addressed more to help those students who found it more difficult to learn.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper om hur musikläraren i den kommunala grunskolan ser på och hanterar ämnet musik i relation till barn med koncentrationssvårigheter. Då forskning inom området musik i kombination med barn med koncentrationssvårigheter är väldigt begränsad presenteras istället en del litteratur om koncentrationssvårigheter i sig samt musikens betydelse för människan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens påverkan på människans utveckling vilket är relevant i sammanhanget. I arbetet utgår jag från pragmatismen och det sociokulturella perspektivet då pragmatismen har haft stort inflytande på svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet är ett väldigt brett perspektiv som utgår ifrån att allt som påverkar människan är sociala konstruktioner, skapade av oss själva.Studien bygger på strukturerade intervjuer med fyra olika lärare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan är viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvårigheter.

Det handlar om kraftinsats är titeln på denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap på Malmö högskola höstterminen år 2010. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i skolans tidigare år och observationer för att få tag på pojkars inställning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till detta ämne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen när forskare talar om kön och när de talar om genus. Ni möter även en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens värld.

All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som går under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). Vårt mål var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa på för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och säkerhet. Ett annat mål med utredningen var att visa på praktisk användbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser på den mobila infrastrukturen. J2ME är en plattform skapad för att tillmötesgå behoven från den snabbt växande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter är mindre än traditionella bordsdatorer och har därmed en annan typ av fysiska begränsningar i form av t.ex.