BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gång vuxit, då vi förstått att den med ett medvetet arbetssätt kan påverka barns lärande och utveckling på flera plan. Något som ännu mer ökade vår nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta område var mycket begränsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vårt ämne. Utvecklingspedagogiken är det som ligger som teoretisk grund för vår undersökning.SYFTE: Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsättningar för barn att utvecklas och lära.METOD: I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration från fenomenografin. För att samla in data valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

Alla människor har på något sätt en relation till musik. Musikens språk är universellt. I ungdomars livsvärld är musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjälper en i svåra situationer och bidrar med glädje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar också med de funktioner religionen har.

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tänker om datorn som ett verktyg för att lära sig läsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frågeställningar som sökte svar på barnens tankar om datorn som ett verktyg i läs- och skrivprocessen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats i två grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag använde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhämtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen använder datorn i skriv- och läs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn är bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och läsutveckling.

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn på hur surfplattan används som verktyg och hjälpmedel i förskolans verksamhet och även ge en förståelse kring hur pedagogerna tänker kring surfplattan i förskolan. Frågeställningarna som besvaras i studien är på vilket sätt surfplattan används som ett hjälpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tänker pedagoger kring användningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie där sex pedagoger på fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas användning av surfplattan kan delas upp i två större användningsområden. Den första är barnens lärande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra är pedagogernas dokumentation av barnen.

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningarvilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar påvikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomfördafokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagensledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hanteradessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarnaför ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer avgenerationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringaroch behovet av att kombinera olika typer av ledarskap.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession.

Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar.

Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom användandet av icke-diegetiska ljud som inte är talad skrift, språk eller musik. .

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus - vårt socialt skapade kön skapas i en musikpedagogisk verksamhet. Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors intresse i ämnet musik, val av instrument eller agerande i undervisningen? Hur bemöter eleverna varandra, hur bemöter läraren eleverna och tvärtom ur ett genusperspektiv? Studien utfördes på en grundskola i klasserna sju och nio med hjälp av observationsmetoden och videokamera. Resultaten visade på skillnad mellan könen genom att pojkarna generellt dominerade musiklektionen genom att prata, bråka och ta mer uppmärksamhet än flickorna. Undervisningens innehåll och lektionstid blev kraftigt negativt påverkad då lärarens uppmärksamhet riktades åt pojkarnas bråk.