I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som används inom matematikundervisningen samt hur de används. Vi ville även ta del av vad lärarna ansåg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär att vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som 37 matematikundervisande lärare har besvarat och den kvalitativa metoden består av fyra intervjuer med verksamma lärare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna använder de digitala verktyg de har tillgång till men behöver mer kunskap för att kunna använda dessa på ett effektivt sätt.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.

Abstract saknas..

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom.

Detta är en uppsats som handlar om musik i förskolan. Hur ser pedagogers planering och genomförande av sångsamlingar ut? I litteraturgenomgången behandlas pedagogens roll, musikens roll, musikens påverkan, barnet och musiken, kreativitet och vad läroplanen säger. Det som undersöks med hjälp av intervjuer och observationer är om pedagoger har planering, mål och syfte med det de gör, samt hur genomförandet ser ut. Resultatet visar att pedagogerna har planeringar för sångsamlingarna i olika grad.

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får.

Grafiska användargränssnitt (GUI) utgör en viktig del hos många programvaror. En vanlig verifieringsteknik för programvara är testning, vilket ofta upptar mycket tid inom utvecklingsprojekt.  En ansats till en effektivare testning med högre kvalitet är testautomation. Att automatisera tester för GUI:n är ofta svårt men värdefullt. Ett vanligt problem är att verktyg med otillräcklig funktionalitet införskaffas för automatiseringen, vilket kan bero på bristfälliga utvärderingar.I den här rapporten presenteras kriterier som kan användas vid en utvärdering av automatiserade GUI-testningsverktyg, vilka kan öka chanserna för att rätt verktyg införskaffas.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ?kontextbyten?. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling.