VÄrt mÄl med projektet var att göra en webbapplikation Ät Gourmet Grön och deras nya produktserie. Applikationen innehÄller information om produkterna och hur de anvÀnds samt vilka fördelear dessa ger..

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Denna uppsats undersöker jÀmstÀlldheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi rÀknat hur mÄnga musikrecensioner i dessa tidningar som Àr skrivna av kvinnor respektive mÀn under 2010, genom att studera innehÄllet i alla tidningar under en vecka per mÄnad. Vi har Àven undersökt huruvida recensentens kön pÄverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen bestÄr totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av mÀn och kvinnor Àr stor. PÄ varje recension skriven av en kvinna gÄr det fyra skrivna av mÀn.

Denna uppsats syftar frÀmst till att förstÄ hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvÀgagÄngssÀtt som finns för att skapa den. Vi vill Àven pÄvisa att ett liveframtrÀdande inte enbart Àr en tjÀnsteproduktion utan hur det Àven kan anvÀndas för att marknadsföra artistens varumÀrke och vilka konsekvenser detta fÄr för varumÀrket. .

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvÀndande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvÀndande frÀmst hÄller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen Àr kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren anvÀnds teoretiska perspektiv som utgÄr frÄn tre teman gÀllande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras ocksÄ en mÀngd tidigare forskning för att ge en bred bild av Àmnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrÄn landsorten och de Àr uppvÀxta i hem som Àr prÀglade av en stark arbetarkultur. Det Àr ocksÄ i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gÄngen genom en manlig familjemedlem.

Title: A study of how active therapist talks about the FMT method. FMT-therapists use music as a means of communication. The method is non verbal and uses musical codes to create a framework for the apprentice. The instruments that are being used are piano, drums, a variety of flutes and whistles. The FMT-method is a musical form of therapy that targets all functional disabilities.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att se om, och i sÄ fall hur, elevernas antal steg samt upplevda anstrÀngningsnivÄ under lektioner i idrott och hÀlsa pÄverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes pÄ 83 gymnasieelever frÄn tvÄ olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat anvÀndas). Eleverna genomförde tvÄ till synes identiska lektioner vardera, dÀr huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre Àn 140, medan den andra hade under 120 BPM. TvÄ av klasserna började med musik i det lÀgre tempot och tvÄ med musik i det högre tempot.

Uppsatsen strÀvar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollÀrares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgÄr frÄn ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lÀrandet. Förskolebarns musikaliska utveckling pÄverkas av förskollÀrares musikaliska kompetens och didaktiska förmÄga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhÄllningssÀtt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resvÀska fylld med ordinÀra och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lÄdan. Metoden gav mig ocksÄ möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sÄngsamlingarna.

Syftet med vÄr fallstudie var att undersöka om lÀraren arbetar med multimodala uttryckssÀtt, sÄsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssÀtt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelÀmnas.Metodvalet som anvÀndes för vÄr undersökning var observationer vilket gjordes under tvÄ hela dagar respektive en heldag och tvÄ halvdagar. De som observerades var tvÄ grundskollÀrare i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 4, lÀraren för Ärskurs 3 kallar vi för LÀrare 1, hon arbetar pÄ en mindre skola ute pÄ landsbygden nÄgra mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra lÀraren som observerats kallar vi för LÀrare 2, hon arbetar i Ärskurs 4 pÄ en medelstor skola belÀgen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) dÀr de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de bÄda lÀrarna tillÀmpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vÄr tid som observatörer.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns sprÄkutveckling, med fokus pÄ barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik dÀr barn fick höra pÄ en sÄng. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, dÀr kontrollgruppen fick höra sÄngen omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar nÀr en vuxen berÀttar en saga eller nÀr ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberÀttandet/sÄngen samt hur sagoberÀttande/sÄng kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mÀta barns ordförrÄd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Denna uppsats handlar om framvÀxten av det moderna samhÀllet och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhÀllet vÀxte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka Àr i sin tur pÄverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhÀllet erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhÀlle. Det moderna förutsÀtter ett hÀmmande av det naturliga i mÀnniskan men detta hÀmmande osynliggör egentligen bara det naturliga och dÀrför Àr överföringen frÄn att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svÄr, om inte omöjlig process.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) stÀlls inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som Àr relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering Àr ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försÀmrad livskvalitet för personen i sÄvÀl den privata som den offentliga sfÀren. Orsaken till stigmatiseringen Àr komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra pÄverkan pÄ individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar dÀr fokus ligger pÄ anledningar till att berÀtta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan fÄ för individens liv.

VÄrt magisterarbete Àr en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. VÄr uppgift har varit att ta reda pÄ hur man genom illusioner kan lura mÀnniskans hjÀrna att se djup Àven dÄ bilden Àr helt platt. VÄrt frÀmsta verktyg vi anvÀnt oss av Àr glasögon med röd- och cyanfÀrgade filter. Till vÄr produktion har vi anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att öka upplevelsen Ànnu mer..

Syftet med denna undersökning Àr att utforska pÄ vilka sÀtt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig pÄ yrkesmusiker i deras yrkesutövande, nÀr detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika Äldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka Äldrar som varit av störst betydelse och pÄ vilka sÀtt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan pÄ hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fÄtt frÄn sin uppvÀxtskapar en trygghet som man tenderar att hÄlla fast vid.Resultatet frÄn denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebÀr.Musik som förÀldrar och syskon lyssnar pÄ i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonÄren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar ocksÄ att det Àr i tonÄren man blir mer sjÀlvstÀndig och att det Àr dÄ man börjar tamusiken pÄ allvar, vilket leder till de att ser tillbaka pÄ den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast nÀr man spelar i andramusikstilar Àn den som man Àr mest van vid..