Folkets Hus och Parker gav under vÄren 2008 en förfrÄgan om att under sommaren uppmÀta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mÀtningar som genomfördes skedde pÄ tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. MÀtningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mÀtningar av konserter, för att kunna ge en rÀttvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tÀnkas utsÀttas för under en festival. De tvÄ av Socialstyrelsen uppsatta grÀnsvÀrdena som ska följas Àr att evenemanget ska hÄlla sig under ett medelvÀrde pÄ max 100 dB(A)LEQ och dess toppvÀrde fÄr vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivÄerna hölls relativt bra inom riktvÀrdena pÄ de tre festivalerna.

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession.

Digitaliseringen under 2000-talet har förÀndrat mÄnga branscher. Utbredningen av illegal fildelning Àr en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga mÀnniskor. Samtidigt sker en framvÀxt av nya sÀtt att konsumera pÄ internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rÀttfÀrdigande och vÀrdeordningar.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom anvÀndandet av icke-diegetiska ljud som inte Àr talad skrift, sprÄk eller musik. .

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur genus - vÄrt socialt skapade kön skapas i en musikpedagogisk verksamhet. Finns det nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors intresse i Àmnet musik, val av instrument eller agerande i undervisningen? Hur bemöter eleverna varandra, hur bemöter lÀraren eleverna och tvÀrtom ur ett genusperspektiv? Studien utfördes pÄ en grundskola i klasserna sju och nio med hjÀlp av observationsmetoden och videokamera. Resultaten visade pÄ skillnad mellan könen genom att pojkarna generellt dominerade musiklektionen genom att prata, brÄka och ta mer uppmÀrksamhet Àn flickorna. Undervisningens innehÄll och lektionstid blev kraftigt negativt pÄverkad dÄ lÀrarens uppmÀrksamhet riktades Ät pojkarnas brÄk.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Den hÀr studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhÄllandet mellan kreativitet och kunskap, och lÄtskrivares strategier för att uppnÄ kreativitet. LÄtskrivande Àr den skapandeprocess som ska resultera i en fÀrdig musikprodukt. Kreativitet innebÀr brytande av gamla regler och konventioner för att skapa nÄgonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska lÄta och uppfattas, vilket dÄ innebÀr att man mÄste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan fÄ lÄtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att lÄtskrivande Àr kÀnt som en konstnÀrlig och kreativ uttrycksform.

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna Ätergivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik pÄverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest dÀr deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som anvÀnts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur vÀl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansÄg lÄta bÀst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar pÄ att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund pÄverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker lÄter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man ocksÄ utlÀsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som lÄter mest verklighetstroget Àr den man anser lÄter bÀst..

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

I studien har undersökts vilka kunskaper och fÀrdigheter som elever i Ärskurs 9 vÀrdesÀtter och anser som mest vÀsentliga att bedöma inom sÄng och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mÄl och kriterier som har faststÀllts för Àmnet musik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begrÀnsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik pÄ en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgÄr frÄn ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Resultatet belyses ocksÄ utifrÄn formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att anvÀnda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förvÀntas lÀra sig. Resultatet visar att en gemensam syn pÄ bedömning Àr viktig för att eleverna ska veta pÄ vilken kunskapsnivÄ de befinner sig pÄ men Àven för att de ska veta vad de behöver förbÀttra.

Syftet med studien Àr att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i Àmnet improvisation pÄ eftergymnasial nivÄ. Mitt intresse för Àmnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vÄr undervisning och Àr utgÄngspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig pÄ improvisationsundervisningens didaktik för ensemble pÄ högre nivÄ med fördel kan utökas frÄn vad vi idag har att tillgÄ, dÀrav utgÄr studien frÄn ett didaktiskt perspektiv pÄ undervisning. För att söka svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklÀrarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklÀrarna som visar pÄ vikten av ett personligt och Àrligt musikutövande dÀr den instrumentaltekniska fÀrdigheten först fÄr liv och mening dÄ studenten har en konstnÀrlig Äsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lÀrarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgÄngspunkter, samt Àmnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

Syftet med studien Àr att studera populÀrmusikens pÄverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan frÀmja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger pÄ gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades pÄ tvÄ grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i Ärskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen Àr att eleverna var mycket medvetna om vad som Àr populÀrt och inte populÀrt.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. FörutsÀttningar för att dela, distribuera och upptÀcka musik har förÀndrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, stÄr pÄ mÄnga sÀtt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett antal ÀmnesomrÄden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förÀndrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas anvÀndarnas förhÄllning till upplevelsen av musik genom den sÀrskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahÄller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen pÄ Soundcloud som ett community, förhÄllandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhÄller sig till ett nytt medie- och musikklimat.