Uppsatsen gÄr ut pÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ tekniker som anvÀnds vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas pÄ dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R nŽB, osv. och annan musik som vanligen spelas pÄ radio, TV, Mp3-spelare, bÀrbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som Àr dansinriktad och spelas pÄ dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, dÄ den ocksÄ har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som Àr mycket bÀttre.? - en intervjustudie om nÄgra pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur nÄgra pedagoger i förskolan tÀnker kring musik i verksamheten. Ett par av frÄgestÀllningarna vi hade var: Hur anvÀnds musik i verksamheten? Förekommer osÀkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgÄngen fann vi att mÄnga forskare anser att musik Àr av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som mÄnga pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom sÀger förskolans lÀroplan att musiken ska ingÄ i verksamheten.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om Ă€mnesomrĂ„dena matematik, bild och musik. Även lĂ€roplanens mĂ„l och Ă€mnesintegrering Ă€r centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssĂ€tt för pedagogerna att göra lĂ€randet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera pĂ„ vilket sĂ€tt nĂ„gra pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrĂ„gestĂ€llningVad lĂ€gger pedagogerna fokus pĂ„, nĂ€r det gĂ€ller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har anvĂ€nts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningar och vĂ„rt syfte.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Min erfarenhet Àr att mÄnga lÀrare uppskattar musik som en tillgÄng i temaarbeten, men ocksÄ att musiklÀraren ofta Àr vÀldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande lÀroplan, samt i forskning om Àmnesintegrering och vad den kan innebÀra, har jag i denna studie undersökt vad nÄgra musiklÀrare och nÄgra lÀrare i andra Àmnen sÀger att Àmnesintegrering med musik i fokus kan innebÀra, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lÀrarna Àr positiva till Àmnesövergripande samarbete och gÀrna vill arbeta mer sÄ, eftersom de ser mÄnga vinster med det. Den visar ocksÄ att tid och okun­skap pÄ flera sÀtt Àr hinder för samarbete över ÀmnesgrÀnserna, och att lÀrarna sjÀlva inte alltid har möjlighet att pÄverka dessa hinder..

Den klassiska musikens inspelningshistoria strÀcker sig frÄn det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förÀndrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats Àr att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet Àr uppdelat pÄ tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgÄng av producentrollens utveckling. DÀrpÄ följer kvalitativa intervjuer med tvÄ etablerade svenska producenter av klassisk musik.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur musik anvÀnds i TV-reklam för att förstÀrka ett budskap och tala till ett visst segment. De teoretiska perspektiv som anvÀnts har hÀmtats frÄn ett antal skilda omrÄden dÄ Àmnet i sin helhet Àr relativt outforskat: Företagsekonomiska perspektiv: Segmenteringsteori och kommunikationsmodellen. Reklamfilmsteori: Om budskap och genre. Filmmusikalisk teori. Psykologisk teori: Hur hanterar hjÀrnan musik? Musikvetenskaplig teori: Musikens funktioner i TV-reklam.

Den hÀr uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill sÀga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utstrÀckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag anvÀnde vardeltagande observationer i tvÄ högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklÀrare efter det andra observationstillfÀllet, vilket gav mig tillfÀlle att Àven stÀlla frÄgoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades Àven till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dÄtidens sÄnglÀrare pÄ1930 ? 1940- talet.

Uppsatsen beskriver tre musiklÀrares syn pÄ förutsÀttningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försÀtts med öppna huvudfrÄgor och följdfrÄgor för att stimulera informanterna till att ge mÄlande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har Àven i en enkÀt angivit vilken musiklÀrarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter pÄ respektive skola. För att fÄ inblick i musikskapandets förutsÀttningar i grundskolan, har jag Àven studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfÀltet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare pÄ omrÄdet. I studien ingÄr tvÄ förskolor som inte har nÄgon musikinriktning. PÄ dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn pÄ förskolor och pedagoger Àr fingerade.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrÄn förskollÀrarnas Äsikter och tankar om hur de anvÀnder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det anvÀnds. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som vi gjort med Ätta förskollÀrare pÄ Ätta förskolor. UtifrÄn resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom anvÀndningen av musik i förskolan. En likhet som upptÀcktes var att musiken anvÀnds och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader pÄ hur ofta samlingar med musikaktiviteter anvÀnds, dÄ en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..