Syftet med denna undersökning var att ur ett lÀrstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musiklÀraren kan möjliggöra lÀrande för elever i Àmnet musik pÄ lÄg- och mellanstadiet. UtifrÄn syftet hade tvÄ forskningsfrÄgor formulerats: Hur kan musiklÀrare anpassa undervisningen och möjliggöra lÀrande för alla elever? Och Hur arbetar lÀrare för att bedöma om eleven har lÀrt sig det som avses? Forskningsmetoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie dÀr musiklÀrare som undervisade pÄ lÄg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lÀrstilsperspektiv och utifrÄn syftets tvÄ formulerade forskningsfrÄgor. Resultatet visar att i Àmnet musik fÄr eleverna tillfÀlle att anvÀnda sig av olika lÀrstilar dÄ det ingÄr i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna pÄ och gestalta musik.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation pÄ Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte Àratt undersöka upplevelser av feedback frÄn lÀrarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre Ärskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrÄn metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mÄl och syfte med uppgifter ofta Àroklara och att feedback pÄ skolan brister i bÄde kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar Àr viktig.Eleverna önskar att lÀrarna tydligare uttrycker sina Äsikter. UtöverfrÄgestÀllningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag pÄ reflektionsÀmnen, riktade till lÀrarna..

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsÀttning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta Àr den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vÄrt samhÀlle och hur vi tar till oss musik nÀr den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiÀren av pjÀsen; alltsÄ frÄn det första mötet med regissören till tiden innan premiÀren dÄ jag bodde pÄ Gotland och jobbade intensivt.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.

Detta Àr en uppsats som grundar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan pÄverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstÀmning och karaktÀrsdrag i film. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse för vilken kraft musiken har i berÀttande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan pÄverkas och tolka en berÀttelse olika beroende pÄ vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fÄtt se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra tvÄ med tvÄ olika musikstycken.

Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.

Social mjukvara Àr nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvÀndarens förehavanden och tankar till vÀnkretsen. En intressant företeelse angÄendestatusraden Àr att anvÀndarna utnyttjar referenser till den musik de för nÀrvarande lyssnar pÄför att uttrycka sig dÀri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut pÄ mobila enheter följer Àvendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör dÀrför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan anvÀndas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Den hÀr kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering pÄverkades av musik i förhÄllande till antal idéer, lÀmplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jÀmfördes Àven med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara pÄ om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga pÄverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. TvÄ av grupperna lyssnade pÄ tvÄ olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan pÄ ett mindre formulÀr, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik.

This is a life story about a man, Victor, and his life. He was born into a family of travellers, this has been a very important part of his upbringing, socializing and how society has viewed him.The purpose of this essay is to discuss how a society's values, and the changes in these values, are manifested in a life story. A person?s identity is created in the situations one is in and in the relationships with ones social contacts. A person has not just one, but several different identities that coexist and are highlighted depending on the situations in which we find ourselves.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous.Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.