Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmÄgan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av Ätta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan tvÄ och femton Är med bedömning av körförmÄga. Klinikerna dÀr arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmÄga, Bedömning av körförmÄga bestÄr av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmÄga. Resultatet i studien pÄvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

Uppsatsen beskriver tre musiklÀrares syn pÄ förutsÀttningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försÀtts med öppna huvudfrÄgor och följdfrÄgor för att stimulera informanterna till att ge mÄlande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har Àven i en enkÀt angivit vilken musiklÀrarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter pÄ respektive skola. För att fÄ inblick i musikskapandets förutsÀttningar i grundskolan, har jag Àven studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

Afasi innebÀr en störning i sprÄkfunktionen och Àr vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. VÄrdpersonal som saknar tillrÀcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med sprÄksvÄrigheter kan kÀnna osÀkerhet. Denna osÀkerhet kan resultera i att dessa vÄrdare undviker personer med sprÄksvÄrigheter eller avstÄr frÄn att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vÄrdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som frÀmjar en god vÄrdrelation och kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfÀltet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare pÄ omrÄdet. I studien ingÄr tvÄ förskolor som inte har nÄgon musikinriktning. PÄ dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn pÄ förskolor och pedagoger Àr fingerade.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrÄn förskollÀrarnas Äsikter och tankar om hur de anvÀnder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det anvÀnds. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som vi gjort med Ätta förskollÀrare pÄ Ätta förskolor. UtifrÄn resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom anvÀndningen av musik i förskolan. En likhet som upptÀcktes var att musiken anvÀnds och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader pÄ hur ofta samlingar med musikaktiviteter anvÀnds, dÄ en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Schizofreni orsakar stort lidande för mÄnga mÀnniskor, bÄde för patienten och för dess nÀrstÄende. Den totala samhÀllskostnaden Àr hög för vÄrd av patienter med schizofreni. Behandling sker pÄ ett flertal olika sÀtt. Det ingÄr i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik Àr ett sÀtt att nÄ patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter pÄ personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie anvÀnts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad resultatet blir av att nyttja en ledmotivsteknik i skapandet av musik till dataspel. AnvÀndningen av ledmotiv i opera-, film- och dataspelsmusik frÄn 1800-talet fram tills idag har undersökts och som en ytterligare grund har Àven tidigare forskning inom relaterade omrÄden sammanstÀllts. Dessa omrÄden inkluderar transdiegesis, semantik och psykoanalys. HuvudomrÄde för detta arbete Àr medier, estetik och berÀttande med fokus pÄ musik inom dataspel. Arbetet har anpassats för att ta reda pÄ hur ledmotiv i dataspelsmusik uppfattas av spelaren.

Förlossningen Àr en stor livshÀndelse dÀr sjukvÄrdens insatser Àr mycket viktiga bÄde för mannen och kvinnan, men framför allt för förlossningsrÀdda kvinnor. Föreliggande undersökning syftade till att förstÄ förlossningsrÀdsla utifrÄn ett psykologiskt perspektiv, frÀmst hur stödet och eftervÄrden upplevs. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta frivilliga intervjudeltagare. Alla respondenter upplevde stödet frÄn stödverksamheten för förlossningsrÀdda som positivt. Samtliga upplevde ett behov av stöd i olika stor utstrÀckning.

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder förebygger komplikationer vilka kan uppstĂ„ vid mĂ„ltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanstĂ€lldes under tre huvudrubriker; ÅtgĂ€rder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar.Resultatet visade att mĂ„nga av sjuksköterskans omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och Ă„tgĂ€rder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremĂ„l vilket stimulerar svĂ€ljreflexen. Andra Ă„tgĂ€rder var rĂ€tt sittposition och anpassad konsistens pĂ„ mat och vĂ€tska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder var nödvĂ€ndiga för att rĂ€tt matningsteknik anvĂ€ndes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lĂ€mpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi.

I Sverige flyttar de flesta av oss till ett ?boende? nÀr vi blir gamla och behöver mer hjÀlp och vÄrd. DÀr spenderar man sedan sin sista tid i livet och ses inte alltid som en person med förmÄga att utvecklas. FMT ? Funktionsinriktad musikterapi, kan anvÀndas för att ge personer med olika funktionsnedsÀttningar förutsÀttningar för att utvecklas.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker kring fenomenet samling. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur musik skulle kunna anvÀndas i samlingar. För att ta reda pÄ detta delades enkÀter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att fÄ exempel pÄ hur musik kunde anvÀndas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar.

This study explores how music can be seen as a vehicle for religious faith. How does music transcend beliefs and messages from God to humans, and how can it be used as a way of interpreting and recognizing the supreme, ultimate existence that people refer to as ?God?? Music has been used as an important expression in religious cults throughout times. It has been used as a healing force, in accordance with what has been said about God's willingness to heal humans. Historical examples include Paul, Origen, St.

SammanfattningDenna uppsats har skrivits för att skapa en bild av mÀnniskors upplevelser av musik pÄ deras arbetsplats. Vad upplever de arbetande mÀnniskorna att musiken bidrar med och vilken betydelse har musiken för det arbete som de utför? Inledningsvis har en teoridel utformats i uppsatsen för att ge lÀsaren en fördjupad förstÄelse för musik och dess koppling till arbetet. För att samla in data om mÀnniskors upplevelse av musik pÄ arbetsplatsen sÄ har kvalitativa intervjuer utförts med fem respondenter. Ett strategiskt urval har varit grunden med den gemensamma faktorn att alla mÄste ha musiken nÀrvarande under sin arbetstid.

Under 2000-talet har de primÀra konsumtionskanalerna för musik gÄtt frÄn den traditionella radion och CD-skivan till Internet och dess tjÀnster sÄ som Spotify och Deezer. Trots den nya tekniken och de nya möjligheterna sÄ har bÄde Spotify och Deezer implementerat en funktion som benÀmns som radio. Studien undersöker ur ett MDI-perspektiv vilken av musikstreamingtjÀnsterna Spotify och Deezer som har bÀst anvÀndarupplevelse, nÀr en anvÀndare aktivt vill upptÀcka ny musik med hjÀlp av radiofunktionen. Detta undersöks med hjÀlp av en grupp studenter frÄn KTH. Denna grupp besvarade en enkÀt om streamingvanor och deras relation till musik.  De utförde ocksÄ ett ?Think Aloud?-test under interaktion med radiofunktionerna.