Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..

Tanken med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om musik kan anvĂ€ndas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler Ă€mnen Ă€n bara musikĂ€mnet och om det hĂ€r bidrar till en positiv pĂ„verkan i lĂ€roprocessen.För att komma fram till det hĂ€r bestĂ€mde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, dĂ€r vi intervjuade tvĂ„ stycken pedagoger och en musikterapeut. FrĂ„gorna vi stĂ€llde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser hĂ€nder med mĂ€nniskan vid musikalisk aktivitet samt hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt integrerar musik i undervisningen. I vĂ„r undersökning jĂ€mförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring Ă€mnet musik i lĂ€roprocessen.I vĂ„rt resultat framkom det att musik Ă€r ett viktigt redskap för lĂ€rande och att musik bidrar till att befĂ€sta kunskaper men det framhĂ€vdes Ă€ven att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det dĂ€rmed ocksĂ„ missgynnar inlĂ€rning. Det kan dock generellt sĂ€gas att enligt vĂ„r undersökning Ă€r musik ett glĂ€djefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av anvĂ€ndandet av musik i övriga Ă€mnen sĂ„ kan det pĂ„verka lĂ€roprocessen pĂ„ ett positivt sĂ€tt..

Syftet med studien Àr att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av Àldre har nÀr det gÀller musik och Àldre. Forskning om sambandet mellan musik och Àldre Àr nÀstintill frÄnvarande och den forskning som finns om Àmnet rör sig frÀmst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgÄngspunkt i en kombination av forskning om Àldre i allmÀnhet och forskning om Àldre med demenssjukdom. För att söka svar pÄ syfte och forskningsfrÄgor tar studien sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla Àr utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för Àldre pÄ institution. I studien framkommer en enighet dÀr informanterna menar att musik kan pÄverka Àldre bÄde fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna och insjuknandet sker ofta akut utan förvarning. Insjuknandet i stroke och tiden dÀrefter betecknas som en livsomvÀlvande erfarenhet för den drabbade personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att insjukna i stroke och det första Äret dÀrefter. Materialet bestod av fjorton vetenskapliga artiklar vilka genomgÄtt kvalitetsgranskning och dÀrefter analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att plötsligt insjukna; Att kÀnna begrÀnsningar och uppleva osÀkerhet; Att det Àr viktigt med stöd och information; Att bygga upp sitt liv pÄ nytt.

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among themloss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understandand express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care,the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires agood communication between the careproviders and patients. Which can be problematicfor the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients.Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring forpatients with the diagnosis aphasia following stroke.Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has beenanalyzed and compiled.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbÀttra gÄngförmÄgan efter stroke som har dokumenterats, med avseende pÄ effekt efter behandlingen, bestÄende effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 trÀffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemtrÀning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gÄng pÄ löparmatta, avlastad gÄng pÄ löparmatta, gÄng pÄ löparmatta i kombination med el- stimulering, robottrÀning, funktionell trÀning riktad mot nedre extremitet och gÄngförmÄgan, balanstrÀning och styrketrÀning.

 Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats dÀr 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke bestÄr av bedömning, trÀning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomÀnen men ibland Àven inom aktivitetsdomÀnen. Det framkommer att interventionerna bestÄr av arm-/handfunktionstrÀning, aktivitetstrÀning samt att tidig mobilisering praktiseras.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lÀrare inom fritidshem för att faststÀlla anvÀndandet av musik. Studien har genomförts pÄ fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade pÄ vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag nÄgon eller nÄgra ur personalen.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva mÄnga hinder för vÀlbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebÀra trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den prÀglas av fördomar, brister i vÄrden och problem i relationer till anhöriga. Coping innebÀr att hitta bemÀstringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom sjÀlvbiografier beskriva hinder och förutsÀttningar för coping ur ett livsvÀrldsperspektiv hos mÀnniskor som haft en stroke.

Uppsatsen undersöker hur en kompositionsprocess kan se ut i arbetet med ett tvÀrkonstnÀrligt verk bestÄende av akustisk musik i kombination med elektroakustisk musik och videoprojektioner..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sex förskollÀrare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr:- Hur beskriver förskollÀrare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollÀrare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstÄ förskollÀrarnas egna erfarenheter och Äsikter i Àmnet.Resultatet visar att musik Àr en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen anvÀnder musik i sin lek och spontansÄngen Àr ett vanligt inslag som anvÀnds vid exempelvis blöjbyten och pÄklÀdning. Musiken kan anvÀndas för att göra trÄkiga stunder roliga, men ocksÄ som ett hjÀlpmedel att fÄnga barns intresse och koncentration för att lÀra sig nya saker.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke Àr en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svÄrigheter att förstÄ och anpassa sig till de nya förutsÀttningarna. Sjukdomen pÄverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i Äldern 18-55 Är. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet fÄr en plötslig vÀndning, att inte lÀngre vara samma person som förut, att mötas av oförstÄelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förÀndras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

Stroke drabbar Ärligen 25 000-30 000 personer i Sverige. För dem som insjuknar i stroke Àr dysfagi (svÀljningssvÄrigheter) ett vanligt problem. Dysfagi kan bland annat leda till att patienten svÀljer fel och blir undernÀrd och risk för hostattacker, aspiration och pneumoni kan uppstÄ som följd. Patienter med svÀljningssvÄrigheter efter stroke kan ocksÄ uppleva oro, rÀdsla, skam, lidande och orkeslöshet vid matsituationer. Forskning visar ocksÄ att patienter upplever sig vara beroende av andra vid mÄltiderna.Syftet med denna studie Àr att beskriva patients upplevelser vid mÄltiden samt formulera omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan leda till förbÀttring i Àtandet för patienter som drabbas av dysfagi efter stroke.Metoden Àr en litteraturstudie.