Syftet med studien var att jÀmföra skattad hanteringsförmÄga och hÀlsorelateradlivskvalitet hos nÀrstÄende till personer med kronisk hjÀrtsvikt och stroke. Ett annat syfte var ocksÄ att studera om samband fanns mellan hanteringsförmÄgaoch hÀlsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats anvÀndes. För att mÀta hanteringsförmÄga ochhÀlsorelaterad livskvalitet anvÀndes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt och stroke (n = 46).

Stroke Àr den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per Är. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv Àr stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsÀttning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsÀttning efter stroke pÄverkar patienters förmÄga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar pÄ patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begrÀnsning av kroppskontroll medför Àven en förÀndrad relation till kroppen.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt, hjÀrnblödning och subarachnoidalblödning och Àr en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsÀttning internationellt sett. Insjuknandet i stroke Àr en plötslig hÀndelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen bÄde fysiskt, psykiskt men Àven det sociala livet förÀndras. Livskvalitet Àr ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig pÄverka kÀnslan av livskvalitet.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Stroke Àr en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje Är. För dessa personer Àr det idag möjligt att fortsÀtta leva i sitt hem. Informella vÄrdgivare fÄr dÄ ofta ta över ansvaret över vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vÄrdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som anvÀnts i denna litteraturstudie Àr beskrivande syntes.

Bakgrund:Under de senaste decennierna har det skett en förÀndring med minskadsvÄrighetsgrad av symtom och en minskad dödlighet vid stroke. Termen ?minor stroke?anvÀnds för patienter med milda neurologiska handikapp. Inom hÀlso- och sjukvÄrden görsbedömningen att dessa patienter inte har funktionsnedsÀttningar och förvÀntningarna Àr attde ska ÄterhÀmta sig snabbt. Detta Àr den vanligaste stroke diagnosen men ÀndÄ den som fÄrminst uppmÀrksamhet bÄde kliniskt och vetenskapligt.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva patienters erfarenhet efter minor stroke.Metod:Kvalitativ ansats med intervju som insamlingsmetod.

Tidigare forskning har visat att musik kan frÀmja sprÄkutvecklingen hos barn pÄ olika sÀtt. Denna studie syftar till att se hur man kan arbeta med musik pÄ fem avdelningar i förskolan idag, men ocksÄ vilken betydelse pedagoger pÄ dessa avdelningar anser att musik har för barnens sprÄkutveckling. Undersökningen begrÀnsades till Äldersgrupperna fyra-femÄringar och utfördes via fem kvalitativa intervjuer med hjÀlp av 13 öppna frÄgor som förberetts inför intervjuerna. Resultatet visar pÄ mÄnga olika vÀgar i hur man kan arbeta med musik och att pedagogerna pÄ varierade sÀtt anser att musik Àr en viktig del i verksamheten och för sprÄkutvecklingen. Betydande faktorer som pÄverkar verksamheten Àr tillgÄngen till resurser, tid och hur de fördelas i verksamheten.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet pÄverkats efter en stroke. MÄnga studier kan pÄvisa de fysiologiska förÀndringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie Àr syfte att fÄ en djupare förstÄelse kring mÀn och deras sexualitet post stroke. Deras syn pÄ manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer Àn ett Är sedan.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstÄr i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanstÀlla publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan pÄ olika vis för att fÄ fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade pÄ syftet och frÄgestÀllningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Uppsatsen undersöker tillgÀngligheten pÄ lÀromedel i Àmnet musik. FrÀmst dÄ inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklÀrare och tvÄ rektorer. Vi stÀllde frÄgor rörande behovet av lÀromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn pÄ lÀromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de sjÀlva anvÀnder sig av för lÀromedel.

Bakgrund: Varje Är insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det Àr 80 % som fÄr ÀtsvÄrigheter. Syfte: Att sammanstÀlla den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av Àtsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom som drabbar mÄnga mÀnniskor. Efter utskrivningen övertar ofta nÀrstÄende vÄrdandet, vilket kan pÄverka de nÀrstÄendes livssituation och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nÀrstÄendes situation nÀr de vÄrdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien innehÄller sammanlagt 21 studier inom det valda omrÄdet och dessa har sedan analyserats. Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som nÀrstÄendevÄrdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd frÄn sjuksköterskan.

Kandidatuppsats om animation skapad för synkronisering med musik. En kortfattad historik Àr inkluderad. Del ett Àr en rapport frÄn 3d-projektionsprojektet jag deltog i som praktikant pÄ digitala reklambyrÄn North Kingdom. Den andra delen bestÄr av fyra analyser av olika audiovisuella verk frÄn olika tider och stilar. Den sista delen Àr en diskussion om hur animation relaterar till musik, hur musik ser ut och vad skillnaden Àr mellan projektion för tredimensionella objekt jÀmfört med plana ytor, genom att titta bÄde pÄ mitt projekt och dessa fyra analyser..

Syftet med denna studie var att utifrÄn litteraturen undersöka vilka ÄtgÀrder arbetsterapeuter utför i hemmet för personer med stroke samt om dessa ÄtgÀrder pÄvisar nÄgon förbÀttring i aktivitetsutförande. En forskningsöversikt gjordes och studier söktes pÄ olika databaser. Elva studier valdes ut och dessa analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Som redskap vid analysen anvÀndes Fishers arbetsterapeutiska metoder för intervention. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska ÄtgÀrderna endast kunde hÀnföras till en av interventionsmetoderna, Adaptiv och kompensatorisk aktivitet.