SammanfattningBakgrund: Stroke rÀknas till en av vÄr tids stora folksjukdomar och Àr den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. NÀr en person insjuknar i stroke Àr det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgÄr det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa bÄde patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr en litteraturstudie, baserad pÄ vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen Àr baserad pÄ Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehÄllsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

Syftet med denna studie Àr att beskriva mental trÀning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental trÀning ger positiva motoriska förÀndringar och att patienterna upplever ett ökat anvÀndande av armen i ADL. Mental trÀning Àr en kostnadseffektiv metod som patienterna lÀtt tar till sig och som i kombination med fysisk trÀning ökar resultaten av rehabilitering.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vÄrdas i hemmet med stöd frÄn sin familj. AnhörigvÄrdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vÄrdare och Àr dÄligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvÄrdares behov av utbildning och information vid vÄrd av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmÀn litteraturöversikt genomfördes och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar.

Varje Är drabbas 25-30 000 personer i Sverige av stroke och för de anhöriga kan det innebÀra att livssituationen förÀndras i sin helhet. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara nÀra anhörig till en person som drabbats av stroke. Sex anhöriga till strokedrabbade personer intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Analysen av materialet har skett genom kvalitativ innehÄllsanalys med Burnard (1991) som grund. Utav analysen framkom sex teman med underliggande kategorier.

Bakgrund: Stroke Àr en cerebrovaskulÀr sjukdom, en skada i hjÀrnans blodkÀrl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen nÀr nÄgon drabbats av en stroke Àr ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att sprÄket kan bli otydligt. Tiden Àr en viktig faktor nÀr nÄgon drabbats av stroke, dÀr en snabbt insatt behandling minskar risken för att fÄ bestÄende hjÀrnskador. Att drabbas av en stroke Àr en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvÄrigheter eller förÀndrad personlighet kan uppstÄ.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förÀndrats efter att ha drabbats av en stroke.Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras helt pÄ vetenskapliga och kvalitativa artiklar.

MÀnniskor som drabbas av stroke fÄr ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förÀndrad framtid Àven för den nÀrstÄende som tar pÄ sig en vÄrdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos nÀrstÄende som vÄrdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svÄrigheter att anta nya roller: leva i en förÀndrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig sjÀlv och omvÀrdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition Àr en komplex process som integrerar mÄnga delar av mÀnniskans livsvÀrld.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, Àr en femte del yngre Àn 65 Är och 5 % Àr yngre Àn 55 Är. Efter stroke krÀvs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam Älder som insjuknar i stroke kan mindre Àn hÀlften ÄtervÀnda till förvÀrvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte Àr tillgodosedda gÀllande rehabilitering och ÄtergÄng till arbete. Syfte: Att kartlÀgga vad som pÄverkar yngre strokepatienters ÄtergÄng till arbete.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras vÀlmÄende Àr av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förstÄelse för anhörigas situation kan omvÄrdnaden bÀttre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars Àr vanligt förekommande i familjer dÀr en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien Àr kvalitativ. En innehÄllsanalys gjordes av det manifesta innehÄllet i fem skrivna berÀttelser.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har mÄnga unika problem som skiljer sig frÄn de Àldres. Den kroniska sjukdomen innebÀr begrÀnsningar i det dagliga livet och pÄverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen pÄverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivÄ av Ängest angÄende frÄgor rörande barnens uppvÀxt, att ÄtervÀnda till arbete och för mÄnga personer förlust av oberoende.Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 Är upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl dÀr 16 artiklar valdes som motsvarade syftet.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt, hjÀrnblödning och subarachnoidalblödning och Àr en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsÀttning internationellt sett. Insjuknandet i stroke Àr en plötslig hÀndelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen bÄde fysiskt, psykiskt men Àven det sociala livet förÀndras. Livskvalitet Àr ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig pÄverka kÀnslan av livskvalitet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en nÀrstÄende drabbats av stroke och fÄtt bestÄende funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes sedan utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade pÄverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kÀnde sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vÀndes upp och ner och mÄnga var missnöjda med vÄrden och dess bemötande.

Stroke Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsÀttning bland vuxna personer. Varje Är drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling pÄ sjukhus Àr det vanligt med utskrivning till hemmet, dÀr fortsatt rehabilitering sker. NÀrstÄende, frÀmst make/maka förvÀntas ofta ta det största ansvaret för omvÄrdnaden i hemmet. DÀrför Àr det viktigt att informera och göra de nÀrstÄende delaktiga i omvÄrdnaden.

Bakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn som innefattar hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Sjukdomen innebÀr ett akut insjuknande som krÀver omedelbar vÄrd. Dessa personer fÄr mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. DÀrför Àr tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbÀttras med tiden. Sjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig pÄ strokeavdelningen.

NÀr en person insjuknar i stroke pÄverkas Àven de nÀrstÄendes livssitua- tion. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr vilka problem nÀrstÄende stÀlls inför för att kunna stödja dem genom hela vÄrdkedjan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer som drabbats av stroke frÄn insjuknandet och under de första Ären i hemmet. Artiklarna i studien identifierades via referensdatabaser samt analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: Att förstÄ vad som har hÀnt, Att vilja vara involverad och bli sedd, Att upptÀcka och inte kÀnna sig förberedd för de nya krav man stÀlls inför, Att inse och anpassa sig till att livet förÀndras, Att behöva men sakna stöd för att orka fortsÀtta.