SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen.Frågeställningar:Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9?Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen.

En undersökning i hur de 72 sydindiska föräldraragorna kan användas i harmonibaserad musik. Nya spännande möjligheter finns till harmonisering, komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt närmande som kan komma till användning vid möten mellan de människor som har ragamusiken som grund, och de som har jazzen som sin. En ansats till utveckling av jazzmusikens språk och klangvärld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tänkas berika musiken. Såväl lånat från musikaliska traditioner från hela världen, som att bara låta fantasin flöda..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur läroplansskiftet 2011 påverkar ämnet idrott och hälsas uppdrag och innehåll i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningarna är "Vilka förändringar framträder vid en jämförelse mellan kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lärare den nya kursplanen i idrott och hälsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har använts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 på GIH.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.Frågeställningar? Vilken typ av feedback ges?? På vilket sätt ges feedbacken?? Vad är lärarens syfte med feedbacken?MetodI studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet.

I Sverige har vi idag en skola för alla där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsättningar oavsett funktionsförmåga(Skolverket, 2011, s.7). I ämnet idrott och hälsa innebär det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare, somkänner sig bekväma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar i idrott ochhälsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielärare i Västsverige.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.

Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män.Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.

Det musikaliska samhället är idag inne i en ny era där helt nya förutsättningar råder. Skivbolagen kämpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna händer. Men hur tar man då sin musik och skapandet av den i egna händer? Hur svårt är det egentligen att producera själv utan professionell hjälp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna låtar med de redskap jag hade tillgång till hemma.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.