Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt.

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Syftet med denna undersökning var att ur ett lärstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musikläraren kan möjliggöra lärande för elever i ämnet musik på låg- och mellanstadiet. Utifrån syftet hade två forskningsfrågor formulerats: Hur kan musiklärare anpassa undervisningen och möjliggöra lärande för alla elever? Och Hur arbetar lärare för att bedöma om eleven har lärt sig det som avses? Forskningsmetoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där musiklärare som undervisade på låg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lärstilsperspektiv och utifrån syftets två formulerade forskningsfrågor. Resultatet visar att i ämnet musik får eleverna tillfälle att använda sig av olika lärstilar då det ingår i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna på och gestalta musik.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie.

Social mjukvara är nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvändarens förehavanden och tankar till vänkretsen. En intressant företeelse angåendestatusraden är att användarna utnyttjar referenser till den musik de för närvarande lyssnar påför att uttrycka sig däri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut på mobila enheter följer ävendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör därför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan användas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Den här kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering påverkades av musik i förhållande till antal idéer, lämplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jämfördes även med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara på om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga påverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. Två av grupperna lyssnade på två olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan på ett mindre formulär, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.