Denna avhandling tar upp filmmusiken i Fantastic Mr. Fox.Syftet är mer specifikt att ta reda på vad musiken har för funktion i filmen, hur man använder musiken för att hjälpa till att föra fram handlingen och varför använder man sig av både egen komponerad musik och redan befintlig musik.Urvalet av låtar är grundat på hur stor betydelse de har för samspelet mellan musik och bild.Metoden som är använd är ett närstuderande, eller snarare ett närlyssnande, av musiken i filmen med hjälp av teoretisk grund i tidigare forskning och litteratur.Texten behandlar dels de låtar som är specifikt komponerade för filmen och dels de som är tagna utifrån, det vill säga redan befintlig musik, som har använts i filmen.Genom en diskussion utrönas också det olika musikala beståndsdelarnas viktigare element där diskussionen utmynnar i en jämförelse mellan de två musikala huvudgrupperna, det vill säga de sammanställda (de redan befintliga) låtarna och de sammansatta (de speciellt komponerade) låtarna.Avhandlingen slutar med att diskutera olika metoder man kan använda sig av för att studerna musiken i Fantastic Mr. Fox och även att förklara resultaten i analysen mer djupgående..

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify.

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig..

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik används som ett verktyg och en metod för lärande på förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vår empiri för närmare analys och bearbetning och därefter kategoriserat det centrala för vår studie. Det som framkommit i studiens resultat är att musik främst ses som en glädjekälla, men också som kultur- och individförstärkare genom individuell utveckling, såsom självförtroende och självkänsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förståelse inom andra ämnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförståelse i matematik och språkinlärning. Slutsatsen av denna studie är att pedagogerna är medvetna om musikens utvecklingspotential i lärandesammanhang, att de även anser att de borde använda sig mer av den som ett lärandeverktyg i det dagliga arbetet..

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ?Dramatiska sångfåglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.   I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning.

Bakgrund: Främjandet av hälsa faller inom sjuksköterskans ansvarsområde. Då välbefinnande kan ses som en beståndsdel i hälsa är det sjuksköterskans uppgift att ta reda på vad som bidrar till välbefinnande hos den enskilda patienten. Det finns ett stort intresse för komplementära metoder i hälso- och sjukvård. Musik är ett eget språk som kan underlätta kommunikation och skapa känsla av tillhörighet. Upplevelsen av musik är individuell och musikterapi skulle genom sin lugnande effekt kunna verka som ytterligare en metod vid behandling av sjukdom hos många människor.Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att belysa effekter av musik som komplementär metod i omvårdnad.Metod: Som metod har en litteraturstudie genomförts där båda författarna gemensamt granskat kvantitativa artiklar som berör ämnet musik som komplementär metod.

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning.

I den här kvalitativa studien undersöker jag förskollärares syn på musik och musikundervisning i förskolan. Genom lärarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lärare arbetar med musik och hur deras syn på musik påverkar hur arbetet läggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn på lärande.Gemensamt för samtliga förskolor är att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gäller att träna social förmåga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssätt och ett eget språk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla är positiva till musik i förskolan och de hänvisar också till läroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvägagångssätt, vilket delvis kan förklaras med läroplanens vaga målbeskrivningar.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.? - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om ämnesområdena matematik, bild och musik. Även läroplanens mål och ämnesintegrering är centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssätt för pedagogerna att göra lärandet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera på vilket sätt några pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrågeställningVad lägger pedagogerna fokus på, när det gäller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har använts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frågeställningar och vårt syfte.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder..