Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var även en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en färgad rockartist som främst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lägga vikt vid.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka olika uppfattningar om musikens betydelse för lärandet i stort och om musiken kan hjälpa elever att klara skolan i allmänhet och teoretiska ämnen i synnerhet.Teori: I denna uppsats utgår jag ifrån det sociokulturella perspektivet, det vill säga tanken om att lärande och utveckling hör ihop och att en individs utveckling är beroende av den miljö hon växer upp i. Enligt det sociokulturella perspektivet är lärande inte enbart förbehållet skolan, utan man ser istället på lärande såsom en ständigt pågående process som sker överallt där barnet rör sig.Metod: Jag har använt mig av flera olika metoder. Jag har använt ostrukturerade frågor i flertalet av de intervjuer jag har genomfört, men jag har även använt mig av strukturerade frågor i en av intervjuerna. Vidare har jag även använt mig av experiment vid två olika tillfällen, ett med en enskild elev och ett med en elevgrupp.Resultat: De resultat jag har kommit fram till är följande: För det första finns det inget enkelt svar på frågan om musik kan hjälpa barn och unga med olika försvårande förutsättningar, men det finns flera goda exempel på hur musiken har varit behjälplig. De projekt som jag har tittat på, Rädda Barnens Musikprojekt och Vi slår på trummor, inte på varandra, visar båda på positiva förändringar hos de deltagande eleverna.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element från influenser inom pop/rock, jazz, västerländsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istället hitta ett tonspråk som tar tillvara på upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes där notationssätt med olika styrningsgrad kunde jämföras. Den så kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmässiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik användes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring från konstmusik till mer afro-inspirerad musik.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Syftet med det examensarbete som genomförts har varit att kartlägga processen för att på egen hand lansera sin musik i form av ett fullängdsalbum tillgängligt att köpas både i form av digitala nedladdningar och som traditionell CD-skiva.I arbetet har vi bekantat oss med viktiga aspekter angående distributionsavtal, upphovsrätt, marknadsföring, design, foto, logotyper, texter och koder man bör känna till. En stor del av arbetet har även ägnats åt att förklara och utreda den sista delen i ljudbearbetningen - mastring. Dessutom har vi satsat på marknadsförning och exponering på Internet samt olika betalningslösningar som möjliggör skivans försäljning.För att erhålla de nödvändiga delarna i arbetsprocessen har kontakt upprättats med bland andra: IFPI, Grammotex, N©B och Dicentia.I rapporten får vi följa den progressiva rockgruppen Cap Outrun och deras väg till målet i form av en fallstudie..

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Två upplevelseproducenter har i den här examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebär i musik som sådan men även som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsätt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext ämne som detta rättvisa, utan istället utarbetat modeller som visar på ett förhållningssätt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhållningssätt för att bibehålla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hållbart alternativ för många, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket står för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben. .

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

I denna fallstudie av Region Skåne undersöks uppkomsten av nya forum för samarbete i samband med regionbildning. För att undersöka detta använder vi oss av tre politiskgeografiska begrepp. I Skåne har kommunerna delats upp i fyra samverkansorgan i vart och ett av regionens fyra hörn, detta för att kunna hävda de egna intressena gentemot regionen. Kommunerna i varje hörn har olika grad av beroende till regionen och undersökningen visar att ju större beroendet är desto mer integrerat blir samarbetet inom det egna samverkansorganet.För att skapa en förståelse för ämnet ges en kort presentation av hur regionaliseringsprocessen har sett ut i Europa, Sverige och Skåne. Materialet till analysen utgörs främst av intervjuer och rapporter där vi fokuserar på tillväxt- och utvecklingsfrågor.