Film is a tool frequently used by teachers, but it is often limited to showing students how historical time periods looked like, or as a way for students to search for historical inaccuracies. The aim of this essay is to study whether it is possible to use two films based on the legend of Robin Hood as a way to teach students how to contextualize gender history. Through the use of film analysis and gender analysis of two different versions of Robin Hood, The adventures of Robin Hood and Robin Hood: Prince of thieves were analyzed. The study has shown that it is indeed possible to use film as a source material for the study of gender history, and that film can tell us a lot about the contemporary view of gender, masculinity and femininity. The didactical analysis concluded that there was no theoretical objection of using film as a source material; however, there are some things that a teacher should be aware of. Although film may be a good way to create a varied study environment and benefit students with reading- and writing disabilities, there is a risk that time-constraints and lack of knowledge of film and its methodology on, behalf of both teachers and students, may make it hard to implement.

Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

This Masters thesis concerns feature film services in Swedish public libraries. We have investigated the opinion of eight librarians concerning values and criteria for selection as regards film. The theory chosen comes from varied disciplines, for example sociology, adapted to our subject. The most important theories are Antonio Gramscis idea of hegemony, Herbert J. Gans concept of taste cultures and Carl Gustav Johannsens discussion about quality.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.

AbstractTitle: When book becomes film... ? a comparative analysis of the book and film Catch me if you can (När bok blir till film?En jämförande analys av boken och filmen Catch me if you can)Number of pages: 46Author: Majlinda JunikuTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To study what model of dramaturgy belongs to the film Catch me if you can and to see what has been crossed out, altered and added from the book so the narrative will fit this model.Material/Method: The film Catch me if you can and the book with the same name has been used to analyze the differences between them. I have divided the differences into three categories: Crossed out, Altered and Added. In the analysis section these have been presented in each section of the film.Main results: Catch me if you can is definetly a film made with the design of the Anglosaxon model, mostly because of its timestructure and that it portrays an action and not just a condition which is normal in the epic-lyric model.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats.

Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Tidigare forskning har visat att musik kan främja språkutvecklingen hos barn på olika sätt. Denna studie syftar till att se hur man kan arbeta med musik på fem avdelningar i förskolan idag, men också vilken betydelse pedagoger på dessa avdelningar anser att musik har för barnens språkutveckling. Undersökningen begränsades till åldersgrupperna fyra-femåringar och utfördes via fem kvalitativa intervjuer med hjälp av 13 öppna frågor som förberetts inför intervjuerna. Resultatet visar på många olika vägar i hur man kan arbeta med musik och att pedagogerna på varierade sätt anser att musik är en viktig del i verksamheten och för språkutvecklingen. Betydande faktorer som påverkar verksamheten är tillgången till resurser, tid och hur de fördelas i verksamheten.

Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse..

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel.

Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.